Dags att lägga om träningen mot att innefatta mer terränglöpning, kortare distanser och framför allt mer intervall- och backträning. Detta för att komma väl rustad till Ångaloppet den 11:e augusti.

Tänkte mig en liten försiktig start eftersom jag behöver vänja kroppen vid att återigen springa i mina Icebug Acceleritas 2 som är att betrakta som minimalistiska i jämförelse med mina mängdträningsskor Nike Air Pegasus 29. Skorna kändes väldigt bra och 2,5 kmspåret i Ensta som jag haft respekt för pga dess kupering kändes plötsligt inte alls sådär överdrivet jobbigt. Varför vet jag inte, men måhända har jag hittat en bättre backteknik.

Jag tenderar att vilja springa intervaller så flackt som möjligt alternativt backintervaller i en och samma backe. Nu bestämde jag mig gör att testa intervaller i Ensta-spåret istället.

10×60 s med 30 s gåvila mellan.
6×45 s med 20 s gåvila.
6×30 s med 20 s gåvila.

Det blev böljande löpning och det kändes spännande att få springa den här typen av intervaller. Man visste inte vad som väntade bakom nästa hörn och det gjorde det bra mycket roligare än att springa på bana. Det sägs att man måste kliva ur sin bekvämlighetszon för att utveckla sin löpning och kvällens pass bjöd på mycket sådant.

Glad Linda innan intervallerna. Efter intervallerna var dessutom fjorton myggor väldigt glada.

Fick göra high five med en gran efter passet eftersom jag var helt ensam i spåret.