Månadsarkiv: maj 2015

Backe plus distans

Publicerat i Löpning av

Idag har många vänner tagit över Stockholms gator och sprungit Stockholm Marathon. Har tidvis suttit klistrad vid datorn för att följa deras framfart och måste säga att jag i år varit extra imponerad av talangfulla Sara som sprang sitt första marathon. Hon är en stark löpare och har visat att hon kan hålla högt tempo på både kortare och längre distanser. Dagens mara sprang hon ruggigt väldisponerat och kom i mål på 3:42. Det är en helt fantastisk tid och jag glädjs åt hennes framgång.

Själv hade jag backintervaller med Elisabeth på schemat. Elisabeth tränar för Kullamannen så det passar fint att köra backe ihop. Vi blev skjutsade till Rösjön och tog oss an backen från badet upp till parkeringen. Vi värmde upp i ca 10 min och körde därefter 8 st intervaller á 70 s. Vi var ungefär lika väldisponerade som Sara och sprang våra backar som klockor på samma tid för varje vända. För att göra det lite lättare mentalt och orka hålla god teknik så tog vi setvila efter fyra intervaller. Istället för att åka bil hem så passade vi på att samla extra distans genom att springa hem. Droppade av Elisabeth efter ca 4 km transportlöpning och istället för att dra raka vägen hem så la jag på ytterligare 4 km. På så sätt fick jag ihop drygt 13 km och således ett långpass. Kändes dessutom bra att testa att springa en något längre sträcka i direkt anslutning till ett backpass.

Att det ösregnade? Well, det har blivit något av vår grej. Backintervaller i kallt ösregn is da shit. Eller något.

Balettuppvisning på eftermiddagen.

Avundsjuk

Publicerat i Allmänt av

  Jag måste erkänna att det har tagit mycket kraft att avstå ifrån att anmäla mig till Stockholm marathon. Det är något väldigt speciellt, nästintill magiskt att genomföra ett marathon. Känslan av att springa in på Stadion och in i mål. Få sin medalj och endorfinhög ta sig vidare mot Östermalms IP för att där få sin finisher tisha och få slå sig ner en stund. Käka en bulle och dricka en kaffe.

Det gör nästan lite ont i hjärtat att tänka att jag inte kommer att få uppleva detta i år och att det är oceaner av tid till nästa år.

Mitt logiska jag säger att det är rätt att avstå med tanke på att det kommer att resultera i utebliven löpträning som jag behöver inför Engadin och att det finns risk att jag bryter ned det jag har byggt upp. Mitt känslomässiga jag skriker kör, bara kör. 

Fyra minuter gånger 3,5

Publicerat i Allmänt av

 
Dammade av ett gammalt intervallpass på lunchen. Först uppvärmning, ett par löpskolningsövningar och ett par stegringslopp för att inte chocka kroppen. 

Därefter följande serie:

  • 1×4 min (2 min gå/joggvila)
  • 2×2 min (1 min gå/joggvila)
  • 4×1 min (30 s stå/joggvila)
  • 4×30 s (30 s stå/joggvila)

Hade förprogrammerat klockan så att passet blev progressivt och att farten ökades i takt med att intervallerna blev kortare. Blev glatt överraskad när jag lyckades hålla högre än tänkt fart både på enminutrarna och 30-sekundersintervallerna utan att kliva över mjölksyratröskeln.

Sedan konstaterade jag att jag gärna skulle hänga mer utomhus dessa underbara försommardagar.

Sträck på dig

Publicerat i Tävling av

 
Olika motionslopp avlöser varandra nu under våren och sociala medier och lunchraster fylls av prat om prestation. Det är positivt att se att många bubblar av lycka över att ha klarat sitt första lopp, en viss distans eller ett tidsmål. Det som ofta pyser fram är dock små stickiga bisatser i stil med ”‘men tiden var inte så bra” eller ”trots att jag är en snigel”. Jag tycker att det är ledsamt att många känner att de behöver rättfärdiga eller bortförklara tiden det tog dem att springa loppet.

Testa att säga ”Jag körde det här loppet, men tiden var inte så bra”. Sedan testar du att säga ”Jag körde det här loppet och känner mig stolt och stark. Det var verkligen roligt.” Vad får dig att må bäst och vad får dig att känna dig stolt och stark på riktigt?

Sedan finns det givetvis tillfällen då man har satt upp ett mål och kanske inte når ända fram. Det händer. Det är okej att analysera och känna sig missnöjd men det finns inget som säger att man behöver nedvärdera sin prestation för att man tror att andra tycker att man är långsam. Det är som ett försvar. Om JAG säger att jag är långsam så kan ingen annan säga det så att jag blir ledsen. Våga sträcka på dig och sätt punkt efter ”det här gjorde jag bra”. 

Öppet vatten igen

Publicerat i Swimrun av

 
Det känns bra att ha dragit igång öppet vatten-säsongen trots att det fortfarande är rätt kyligt i vattnet. Allt som inte dödar, härdar. Eller hur var det nu?

Det var många i Öppet vatten-gruppen på FB som var positiva till dagens simning men som sedan var tvungna att ställa in. Så kan det gå ibland men vi var fortfarande tre tappra som slängde oss i vattnet. Vi hade dessutom förmånen att ha en hejarklack i form av Micaela från triathlonbloggen.nu som dessutom var snäll att dokumentera vår framfart (!?).

  
    

Koster, vi ses i höst

Publicerat i Swimrun av

  
Så. Galet. Pepp. Igår ramlade det in en inbjudan till Koster swimrun till mig och Soffipropp. En swimrunsäsong som såg ut att sluta i och med Ångaloppet förlängdes plötsligen två månader. Loppet går den 3:e oktober och består av 7 km simning och ca 17 km löpning på Västkusten.

Det kommer att bli en kontrasternas swimrunsommar/höst för oss:

  • Stockholm swimrun – närområde och storstad
  • Engadin swimrun – bergslöpning och alpsjöar
  • Amfibiemannen – Stockholms skärgård
  • Ångaloppet – trail, insjö och hav
  • Koster swimrun – västkusten och hela 29% simning 

Backe all in

Publicerat i Löpning av

  
Det går att variera sin backträning på en mängd olika sätt. Dels kan man variera underlag, lutning och längd genom att springa i backar av olika karaktär. Sedan kan man även variera upplägget  på passet och här kan man verkligen gå lös med fantasin. Det bästa är att planera passet i förväg så att man har något att förhålla sig till när man väl kommer till backen. Jag brukar själv sikta på att jobba i backen runt 15-25 minuter.

Du kan välja att springa korta och explosiva backar eller långa sega. Du kan varva genom att springa en lång, en kort, en lång osv. Eller fem långa följt av fem korta. Du kan även laborera med vilan. Du kan vila på toppen eller vända direkt du kommer till toppen och gå ner. Vila längst ner eller låta utförsjoggen vara vilan. 
  

Jag har själv fastnat för utförslöp i terräng. Det är så befriande att släppa på och flyga utför över stock, sten ich rötter. Jag älskar det. Samtidigt vill jag träna upp styrkan i uppförslöpningen. För att klara att kombinera uppför och utförslöp i samma pass så valde jag att igår springa 10 backar med pulsdropp både uppe och nere. Om jag springer uppför min relativt branta 60-sekunders skogsbacke och direkt vänder så kommer jag inte att orka hålla koncentration och ork uppe för att släppa på ordentligt utför. Istället stannar jag på toppen och håller koll på pulsklockan tills pulsen lugnat sig något. Därefter släpper jag på utför för att när jag kommer ner åter låta pulsen droppa något. Ofta behöver jag pausa längre uppe än nere då även utförslöpet hjälper mig att få ner pulsen.

30×50 meter

Publicerat i Simning av

För bara något år sedan hade jag fått en kallsup av att få reda på att jag som huvudserie under ett simpass skulle köra 30×50 m frisim. 30 st intervaller känns rätt saftigt oavsett disciplin men just igår tog jag det hela med ro. Kanske för att jag hade trevligt sällskap av Nina. Övriga deltagare på vår bana valde att köra 

För att göra vårt 50-pass mentalt överskådligt bröts det ner till 3x10x50 m. Första omgången skulle simmas sammansatt utan hjälpmedel. Därefter var det på med (djävuls)fenor och sist ut tog vi hjälp av flytdolme.

Jag hittade ett perfekt flow i den sammansatta delen som höll i sig en längd in på (djävuls)fensimmet. Det är helt sjukt att jag aldrig tar mig över den där tröskeln. Visst gick 50-orna med fenor snabbare än de utan, men jag var inte i närheten av att hänga med i Ninas tempo. Hon var snäll och väntade in mig så jag slapp känna mig helt värdo. 

Skämt åsido, jag känner mig rätt nöjd med att ha pressat mig igenom 500 meter fensim i survival mode.  

   

Lerbacke i ösregn

Publicerat i Löpning av

Som jag skrev senast så har jag haft lite extra flow i löpningen den senaste tiden. Det är lika ljuvt som det är bittert när jag är i en svacka.

Tröskelpass och långpass avverkades dagarna efter varandra och det fanns några stänk av oro att tröskelpasset skulle inverka på långpasset. Jag höll mig lugn och avverkade kilometer efter kilometer och långpassen där jag pulsspikar om och om igen kändes mer avlägsna än någonsin.

Familjen är redo för battle med backen.

Det är dessa tillfällen då allt stämmer som jag etsar fast i minnet och som jag plockar fram när ingenting funkar. Det kanske inte hjälper mig i stunden men det hjälper mig att minnas att löpning är som livet generellt och att vissa dagar eller perioder är mindre bra än andra.

Något som ser så oskyldigt ut…

Kidsen utklassade föräldrarna.

Toppade av veckan med ett planerat backpass. Det som inte riktigt följde planen var vädret som envisades med att vara uselt. Ösregn och kyla. Trots detta packade jag in man och barn i bilen och mötte upp Elisabeth. Efter fyra minuter uppvärmning var vi dyngsura och satsade därför på ett något kortare backpass. Fyra gånger uppför hela backen och fyra gånger uppför halva backen. Att springa uppför hela backen är hemskt då den är förrädiskt brant under den sista halvan. Sådär brant så det är svårt att andas och man helst vill kollapsa i en liten hög.

Bilden visar på inget sätt hur blött det var.

Rock’n’crawl, öppet vatten och trösklar

Publicerat i Familjen, Löpning, Sibirisk katt, Simning, Swimrun, Träning av

Busy bee, busy days. Precis som det ofta är såhär i maj så hopas aktiviteter, träningar och roligheter. Under det senaste dygnet har jag hunnit avverka aktiviteter som nästan skulle kunna fylla en vecka.
 

Har HCM-scannat Ronja för att säkerställa att hon har ett friskt och fint hjärta inför den tilltänkta parningen. Om allt går som det ska så siktar vi på att försöka para fröken runt midsommar. Det är många prylar som ska falla på plats och jag känner mig lätt bortkommen i denna djungel av tester och förberedelser för att försöka skaffa kattungar. Jag är dock lyckligt lottad som har Ronjas fantastiska uppfödare att rådfråga. Vete tusan hur jag skulle få koll på allt utan hennes expertis. Nu återstår blodprov, utställning och löp.

Lowa trotsade regnet och hoppade och hoppade…

  
Samma eftermiddag som veterinärbesöket hade vi träningstillfälle nummer tre i friidrott för barn födda 2007. Det är så otroligt roligt att vara med som tränare. Det gäller dock att kunna improvisera och detta fick jag och de andra tre tränarna praktisera när det fullkomligt vräkte ned efter knappt 30 minuter av träningen. Ingen hit att hoppa höjdhopp på en matta som är som en mindre pool med regnvatten. Barnen höll gott mod och humör och jag ser fram emot de kommande träningarna.

   
På kvällen skippade jag masterssimning till förmån för den rock’n’crawl-kväll som Medley anordnande i Mörbybadet. Om det var så mycket rock som skvalade ur högtalarna kan vi diskutera men det var gott om plats och jag, Maria, Theresia och Sofia körde ett trevligt pass som gav mig en liten boost. Det är så jäkla lätt att simma i 25:a i jämförelse med 50:a och längderna avverkas i ett nafs. (Att det tyder på att jag har viss bristande teknik som ger sig till känna när jag inte får dra nytta av de extra frånskjuten…det väljer jag att bortse ifrån just i detta nu).

    

Startade denna dag okristligt tidigt med att möta upp samma donnor som under simmet igår (plus Malin och Mårten). Denna gång vid Café Sjöstugan vid Brunnsviken för att chocka kroppen med mer öppet vatten-simning. Runt tio grader även denna gång och jag tyckte det kändes lättare än senast. Klart det var kallt, men jag var betydligt mer mentalt förberedd denna gång och tyckte inte att det var så farligt. Skakade dock rätt friskt efter den korta simturen och var tvungen att duscha varmt och därefter bädda ner mig för att återfå normal temp i kroppen. Ser dessa tidiga dopp som självförtroendebyggande och mentalt stärkande. Vi snackar ingen egentlig distans men i detta skede känns inte det som det viktigaste.

Sofia var vänlig nog att låta oss andra hoppa i först. ;)

Sofia var vänlig nog att låta oss andra hoppa i först. 😉

Sist jag simmade ute var jag sänkt resten av dagen. Idag har jag haft ett flow och drog denna veckas tröskelintervaller på eftermiddagen. Ca 15 min uppvärmning, 5×800 meter i tröskelfart och sedan lugn nedjogg. Jag jobbar med att bygga löpsjälvförtroende och känner att det omtag jag tagit de senaste veckorna ger utdelning. Känner mig stark och stabil. Även om jag behöver pusta lite efter mina intervaller.