Vill simma

Fick ett mess från Sofia där hon frågade om jag ville simma ikväll och hela min kropp skrek ja (medan hjärnan sa nej eftersom jag inte är hemma.). Jag är helt såld på simning och går runt och längtar till nästa gång. De senaste gångerna jag har simmat har jag haft en så jäkla bra känsla och nu vill jag inte tappa den. Misstänker dock att det är som med löpningen att motivationen kommer att variera över tiden. Nu vill jag bara rida på den här vågen så länge det bara går.

Annonser

Kaknäs och Augustendals

Tog med tjejerna till Kaknästornet idag. De började med att rusa runt på lekplatsen nedanför tornet där det fanns en linbana, klätterställning och en liten stenlabyrint.

Efteråt åkte vi upp till våning 30 i tornet och åt lunch. Allt var så litet där uppifrån och barnen tyckte hästarna såg ut som små myror.

Lowa ville åka mer linbana så vi stack vidare till Augustendals i Solna där Martin slöt upp. Vi hann precis ta en fika på båthuset innan det började regna. Något som inte påverkade Wilja som vägrade hoppa in i bilen eftersom hon ville titta på hästarna (aka hättarna). Frågar man W vad hon önskar sig så är det just en häst, dock oklart i vilken form. Känner mig en aning villrådig inför hennes hästintresse, jag kan ju absolut inget om hästar eller ridning.

20130730-211017.jpg

2×10 km med olika fokus

Nu har jag kört 10 km två dagar i rad i Ensta. Igår var det med fokus på att ta mig själv runt och överleva. Idag var det fokus på att peppa och coacha Jessica runt samma spår och det kändes bra att ha lite koll på spåret.

Det var Jessicas första mil men då hon är van vid att köra Enstas femma så var hon stark och tog sig an utmaningen med bravur. Vi hade ett riktigt tungt väder att kämpa emot. Det var varmt och kvavt och det hade varit en god idé att ta med sig vatten. Jag brukar inte ha med vatten på 10 km och har vant kroppen vid att löpa i värme och utan vatten. Tror dock att det hade varit bra för Jessica (och mig) med vatten nu när det var så tryckande varmt. Det är kämpigt nog att klara sin första mil utan att behöva göra det törstig.

Jag är imponerad över Jessicas beslutsamhet och hur väl hon kämpade sig uppför de tunga backarna. Får extra mycket energi i min egen löpning när jag känner att jag kan hjälpa någon annan att utvecklas och framför allt, när jag får trevligt sällskap som får mig att fokusera på annat än att det är jobbigt.

20130729-211707.jpg

Kesoreklam

Lillfia i familjen älskar keso. Hon äter keso till allt och fröken var riktigt glad när jag hade tagit med keso till badet idag.

20130728-211442.jpg

På träningfronten börjar jag få in en riktigt fin känsla i min simning nu. Älskar att simma i Rösjön och om jag tidigare kände mig ansträngd vid längre sträckor så tycks jag ha hittat ett lugn som får mig att glida fram längre sträckor utan problem.

Har haft en tuff löpvecka med både backintervaller och 800 metersintervaller. 800 metersintervallerna körde jag runt Mörtsjön och det är mer kuperat och ett mjukare underlag än jag är van vid (asfaltslöpning). Hade tänkt mig ett långpass idag men jag körde Enstas enmilare istället. Här är det återigen kuperat och mjukare men jag tycker att jag hade bra driv i benen idag. Börjar dessutom ana att jag löper bättre med mina Acceleritas än med mina dämpade Pegasus. Jag har nog kört Enstas 10 km utan paus tidigare men de senaste gångerna har jag fått känna mig besegrad. Dock inte idag. Jag körde på och matade på i backarna. Kanske är det kvalitetspassen som gett utdelning eller så är det yogapasset igår som hjälpt till att förbereda mig. Näst sista backen i Ensta är lång och seg men efter att ha kört backintervaller där tidigare i veckan så visste jag att det bara var att köra.

Måste tillägga att jag höll ett öga på Amfibiemannen igår och att jag allt är lite sugen på att köra nästa år. Kanske blir det ett mixlag med maken? Nu får jag längta lite till Ångaloppet istället.

Bad i kvadrat

Blodprov, jag hatar det. Det känns som att någon kör in ett stort rör i armen på en och sedan suger ut massa blod. Till råga på allt var jag dessutom tvungen att fasta och gå upp tidigt så det var inget jag såg fram emot. Men, jag gjorde det med mantrat ”få det överstökat” ringande i öronen.

Efter kort reflektion har jag kommit fram till att det är bra mycket lugnare att ta en spruta i jämförelse med den ångest och det obehag som blodprov är förenat med. Har säkert nämnt det förr, men ett av de jobbigaste minnena jag har från när tjejerna föddes är den där jäkla katetern som barnmorskan envisas med att sätta i handen (oavsett om den sedan behöver användas eller inte). Well, nu är det över för denna gång.

Dagen fortsatte under trevligare former med bad och simning i Rösjön. Jag tycker verkligen om vår lilla sjö. Blev inte någon lång sträcka men jag simmade rakt över sjön och tillbaka och avslutade med att kräma ur axlarna med mina simpaddlar. Körde med våtdräkt men jag måste säga att jag föredrar att köra utan.

På eftermiddagen blev det mer bad, fast denna gång i Stora Värtan, vid ett besök hos svärmor på Bastuholmen. Vi grillade och gav oss ut i roddbåt. En fulländad dag och jag känner mig lagom solmosig nu på kvällen.

20130725-225612.jpg

20130725-225622.jpg

20130725-225712.jpg

Park- och trädgårdshäng

Sprang långa backar igår. Inte jättebrant, men en av de backar som suger när man kör femman eller tian i Ensta-spåret. Hade siktet inställt på åtta omgångar men började vela på väg dit. Kanske skulle jag bara köra sex omgångar istället. Nej, jag ändrade taktik och tänkte att jag skulle ta det lugnt och fint uppför backarna och sträva efter god teknik. Det gjorde backarna överkomliga och när jag var klar hade jag kört drygt fem km backe upp- och nedför. Det kändes tungt i låren mot slutet så jag tror jag fick den effekt jag var ute efter. Återigen ramlar jag in på det här med att intervaller och framför allt backintervaller inte behöver göra en kräkfärdig.

Har ägnat mig åt återhämtning, park- och trädgårdshäng idag. Körde två korta yogapass ute i trädgården och det var väldigt rogivande. Önskar att det var möjligt att utomhusyoga året runt.

Genom skog och sjö

Inte så ofta man kan skryta med att man sprungit runt och simmat i en sjö och att man dessutom varvat disciplinerna. Att träna swimrun känns lite busigt. Man får tassa fram i skogen och sedan slänga sig i vattnet, med kläder och skor på.

Sofia och jag körde vårt första riktiga swimrun-pass igår. Vi har övat en hel del löpning och även simning, men har inte kombinerat dessa två under ett och samma pass.

Vi lyckades riva av sex löpsträckor och fem simsträckor under den timme vi var ute. Kändes bra att få testa kläder, skor och utrustning och jag måste säga att man med ett tidigare swimrun-lopp i ryggen har lite mer rutin än när man var en gröngöling. Vi har t ex fått lära oss den hårda vägen att runda skosnören gärna snörar upp sig när man simmar. Vi har även fått lite uppslag när det gäller att hitta sätt att fästa simdolmen under löpningen. Min variant med resårband runt benet funkade okej under löpningen. Bandet ville halka ner lite men det var inte alltför besvärligt att korrigera. Under simningen var det riktigt bra med resårband som höll dolmen på plats.

Fick även chansen att laborera lite med simningen och låta den ena dra och navigera medan den andra fick ”slappa” precis bakom. Tyckte vi fick till det riktigt bra under de två sista simsträckorna.

Jag var lite frusen efter träningen och behövde en lång varm dusch för att tina upp. Har dock inget minne av att ha frusit under Ångaloppet förra året, så att köra med våtdräkt känns inte som ett alternativ.

Imorgon blir det mer blöta skor och simning med näckrosor.

20130720-200729.jpg