Dubbelstick

Inför vår resa till Egypten så har vi idag varit och fyllt på vårt vaccinationsskydd. Passade även på att låta hela familjen vaccinera sig mot TBE. Sammanlagt har vi idag tagit sju sprutor och för första gången någonsin så var jag kolugn.

20130420-180327.jpg

Under my umbrella

Är det ungefär lika blött som utanför. Att cykla och samtidigt försöka skydda sig själv mot regn och kastvindar med ett stort paraply är inte att rekommendera. Det känns som en ren lyckoträff att jag inte blåste omkull. Hade jag haft ett sådant där fjösigt litet miniparaply så hade jag aldrig klarat mig helskinnad till tåget. Tacka vet jag mitt färgglada Ikea-paraply.

20130418-081205.jpg

Kork

Lowa är som en liten fisk i vattnet och samma gäller Wilja. Jag hoppas att de ärvt min förmåga att flyta som en kork. L gör stora framsteg i sin simskola och nu är det inte långt kvar tills hon helt behärskar bröstsim. Själv känner jag att min crawl börjar kännas naturlig. Behöver slipa mer på tekniken för att få fart men känner mig bekväm och avslappnad i vattnet. Jag är kompis med vattnet.

20130413-170824.jpg

Kaosnatt

Vi körde en natt i kaosets tecken och jag kan idag sålla mig till de hålögda småbarnsföräldrarnas skara. Har en lätt touch av huvudvärk och allmän trötthet.

Wilja är nog på väg att bli sjuk och var skruttig och ledsen i natt. Lowa sov relativt bra men körde ett ordentligt sexårsutbrott på morgonen. Som en liten vulkan eller ilsket litet bi.

20130410-081628.jpg

Konsultyrket bjuder på överraskningar

De senaste dagarna har jag gjort butikspraktik på H&M för att få en bättre förståelse för vad och vem det är jag kravställer för. Det har varit lärorikt och spännande och det här är något av charmen med att jobba som konsult. Man får inte bara inblick i olika branscher och verksamheter utan man får även möta många olika människor.

Jag kan fortfarande tycka att det är lite synd att jag inte fick åka radiobil som vissa andra på förra uppdraget.

26 km rikare

Berikade mina löparben med 26 härliga (nåja) kilometer igår tillsammans med Sofia. Det var upplyftande att klara distansen med god form efter att ha fått bryta långpasset veckan innan.

Lärdomar är att jag ska lyssna på min kropp och när den skriker nej så det ringer i öronen så betyder det nej. När kroppen däremot kinkar och gnäller litegrann och tycker att den kanske börjar bli aningen trött, då kan jag vifta bort det hela och locka mig själv att fortsätta ett tag till.

Det är märkligt hur olika det kan kännas. Igår så var jag pigg och benen tuggade på fint. Kan ärligt säga att jag kände mig pigg och fräsch första 14 km. Därefter gick det böljande upp och ner och jag låg mer år minus än plus men jag stretade på och det är en vinst. Förmågan att fortsätta även om det inte är helt bekvämt känns som en viktig ingrediens för ett marathon.

20130408-111950.jpg

20130408-111956.jpg

20130408-112003.jpg