En explosion av intryck, bättre än så kan jag inte förklara det jag och Sofia var med om under gårdagens Hofors Adventure Race. Jag har fortfarande svårt att ta in och processa alla intryck samt den fysiska och mentala utmaning som äventyret medförde. Har svårt att sätta ord på upplevelsen och trots total fysisk utmattning igår kväll så vevade hjärnan runt på högvarv.

Jag har vid ett flertal tillfällen idag undrat om jag drömt ihop allt i någon sorts bisarr feberdröm. Allt känns overkligt och det vi fick vara med om under 6 timmar och 23 minuter ryms inte inom loppet av en dag. Känslan är att intrycken behöver få sträcka sig över flera dagar för att hjärnan inte ska gå varm när den försöker få rätsida på vad den varit med om. Det här loppet är det absolut mest endorfingenererande jag någonsin varit med om. Explosion, fyrverkeri, galet, roligt, krävande och fantastiskt.

Sofia lyckas väldigt väl sammanfatta det vi fick uppleva i sitt blogginlägg och de känslor hon beskriver stämmer väl överens med det jag idag känner. Jag är otroligt tacksam och glad över att jag fick chansen att hänga med igår och när jag väl lyckats smälta alla intryck återkommer jag med en utförligare race report.

Det bör tilläggas att vi är fantastiskt jäkla grymma som endast var nio minuter ifrån att knipa tredjeplatsen. Hade vi inte lekt sightseeing på ett enormt betongrör med cyklarna så hade tredjeplatsen varit vår. Enligt resultaten så var vi talangfulla både på paddlingen och orienteringen (och då ska tilläggas att ingen av oss kan något om orientering, jag aldrig suttit på en mountainbike tidigare och att varken Sofia eller jag kan något om Pocahontaspaddling).
Grymma, that says it all!