Igår fick jag till både backpass och kvalitativ simning och det får det att bubbla av lycka i mig. Jag kunde inte vara med på gårdagens träningstillfälle i crawl eftersom vi inte hade någon barnvakt. Det löste sig genom att jag och M turades om så att jag simmade på egen hand tidigare på kvällen.

Jag har kommit till en punkt där jag känner att jag behöver strukturera simpassen istället för att ”bara simma på”. Ungefär som när man som löpare harvat sina 5-kmsrundor och behöver ta nästa steg.

Jag känner mig dock lite lost när det gäller att planera och strukturera simpass. Hur ska de komponeras? Vad bör jag fokusera på, osv. Inspirationen till gårdagens pass fann jag på Instagram. Hittade ett pass som jag modifierade till att passa mig och den tid jag hade till mitt förfogande.

Jag satte starttider för 150, 100 och 50 m men fick avvika från dem pga trängsel i bassängen. Försökte dock tänka att jag skulle börja lugnt med 150:orna och sedan öka något på hundringarna för att till sist trycka på ordentligt på 50:orna.

Gårdagens pass
2×100 m insim
6×25 m drills (enarm, catchup, stop’n’go)
2×25 m hårt

4×150 m
4×100 m
4×50 m

150 m avsim

Som jag nämnde så var det trångt i bassängen och det gör mig stressad. Vi hade vissa snabbsimmare som varvade crawl med bröstsim i slow-motion och andra som körde fullt ös medvetslös. Jag blev sparkad och riven av en ryggsimmande man (som simmade på banan bredvid) två gånger och slagen i huvudet av en attacksimmande snabbcrawlare. Det är bra träning att försöka hålla sig lugn i dessa situationer och det är den här typen av kaos som får mig att föredra Tibbles 50-metersbassäng före Mörbybadets 25:a.