Under många år klarade jag mig utmärkt med ett par löparskor som jag uppgraderade när de började falla isär. I samband med att jag gjorde min swimrundebut under sommaren 2012 så valde jag att utöka min garderob med ett par lätta terrängskor (Icebug Acceleritas) med låg våtvikt (läs lite stoppning och dämpning som kan suga åt sig vatten). Anledningen till detta var att jag ville undvika att ha två tunga klumpar på fötterna då jag sprang mellan de vattendrag vi skulle simma i. Det krävde en del invändning eftersom de skor som jag valde inte hade någon drop mellan tå och häl och dessutom saknade den där mjuka goa dämpningen som mina vanliga skor hade. Samtidigt så lade jag om min löpning till skog och terräng som är mjukare än asfalt, vid de tillfällen då jag sprang med min Icebug Acceleritas.

Jag har fortfarande en relativt liten skogarderob. Den består av ett par mängdskor som är de skor jag använder mest. Det är för tillfället ett par Nike Pegasus 29 som borde ha uppgraderats för sisådär ett halvår sedan. Dessa skor springer jag långpass i och även mina senaste två marathon. Skorna använder jag året runt utomhus och i alla väder och på alla underlag.

Utöver dessa så har jag ett par Inov8 X-talon 212 som jag använder i terräng och ibland även på bana när jag springer intervaller. Dessa är kandidater till Engadin swimrun eftersom jag har pensionerat mina Icebugs och dessa är något snällare avseende drop och dämpning.

Det sista paret är ett par Merrell Bare Access 2 Arc. Dessa använder jag som snabbare intervallskor men det händer att jag springer distanspass med dessa också.