Kontraster och att träna tillsammans 

För en knapp vecka sedan sprang jag i bergen i Schweiz. Nu springer jag där det är platt som en pannkaka, på Gotland. 

   
Martin och jag kommer att köra Amfibiemannen om en vecka och vi har haft svårt att få till gemensamma träningar. Nu har vi lyckats riva av ett swimrunpass med växlingsträning samt ett kort distanspass på fem km. Jag får brottas lite med det mentala när jag springer med Martin. Han är lätt som en fjäder och har nästan dubbelt så långa ben som jag och springer graciöst och snabbt som en gasell. Han springer cirklar kring mig medan jag pustar och frustar och det kan kännas lite knäckande ibland. Nu vill jag vända det till något positivt och dra nytta av det när vi tävlar tillsammans på fredag. Låta Martin peppa och dra mig i löpningen. That’s my master plan. 🙂
Det är hursomhelst fantastiskt med semester och lite extra lyxigt när man kan få barnvakt och träna tillsammans.  

  
   

Annonser

Det är nära nu

I tisdags kom vi fram till Silvaplana efter en rafflande flygtur där en man i raden bakom Sofia och Jonas svimmade för att strax därefter kaskadkräkas. Lite läskigt och mannen i fråga verkade må långt ifrån bra. 

Efter flyget väntade tre olika tåg. Först in till Zürich centralstation för att därefter fortsätta med ett icke-luftkonditionerat tåg till Chur. Det var värmebölja både utanför och inuti tåget.

  

I Chur var det dags att byta till tåget som går längs glaciärexpressens räls. Otroligt vackra och bildsköna vyer och på detta tåg kunde man hänga ut genom fönstret och känna luftdraget. Banan är en del av world heritage och var rätt maffig när vi inte dog värmedöden, vilket vi gjorde mest hela tiden.
   
Väl framme i St Moritz blev vi upphämtade av hotellet (Conrads Mountain Lodge) som hittills visat sig vara en fullträff. Trevlig personal, trevligt boende, frukost och eftermiddagsfika är inkluderat och likaså cykelhyra, buss- och linbanebiljett. I really like this place.  

 

Kravlös löpning

   

När ett lopp närmar sig eller jag känner mig sliten så brukar jag ägna mig åt kravlös löpning. Löpning funkar som meditativ återhämtning i vissa lägen och trots att benen fortfarande var slitna så ville resten av kroppen springa igår. 
Ljuset och sommaren får mina barn att vilja vara vakna väldigt sent. Följden blev att jag bejakade mitt löpsug först väldigt sent på kvällen. Jag skulle aldrig komma på tanken att sticka ut och springa strax efter kl 22 under höst eller vinter. Men på sommaren gäller andra regler och kroppen ställer upp på det mesta.

Gårdagens sena löppass kändes befriande. Jag älskar det fantastiska i att kunna springa sent på kvällen iklädd löparkjol och linne. Kunde jag konservera och spara känslan så skulle jag det.

I- och urstigning 

Efter att ha tupplurat i en och en halv timme stack jag till Rösjön och mötte upp Sofia och Linda M. Planen var ett kort pass för att träna i- och urstigning. Jag var sådär härligt sömnmosig och gjorde tabben att ta bort sminket och smörja in mig innan passet. Tips från coachen: smörj inte in ansiktet innan du ska simma eftersom brillorna då inte håller tätt.

Fick träna fler än en simsträcka på att simma utan sikt. En jäkla tur att jag slapp navigera och kunde ligga och kisa lite efter linan som Sofia och jag satt ihop med.

Tre glada muppar