Jag springer gärna trots att anemin gör det tyngre än vanligt. Något som märks även när jag tar det piano och tar mig fram i blygsamt tempo. Har däremot otroligt svårt att motivera mig att simma. Känner mig stressad och pressad av simningen. Att det är ett måste att hålla igång om jag vill överleva Koster swimrun. 

Måsten gör inte underverk för min motivation utan får motsatt effekt på mig. Jag vill helst slippa släpa mig till badhuset och harva. Men jag gör det ändå och det känns ok och ibland till och med bra när jag väl är där. Igår var motståndet extra stort men jag tog mig till masters och väl i bassäng så flöt passet på.

Jag känner mig svag i både simning och löpning för tillfället men trots det så kommer löpningen så mycket lättare och förra veckan körde jag två kvalitetspass, en transportlöpning och ett långpass. Jag behövde inte ens övertala mig själv att ta mig ut. 

På lunchen idag gjorde jag ett besök i min favoritbacke i skogen. Körde korta intervaller på 45 s längs en slingrande stig med rötter. Vilade lite på toppen innan jag körde full fart utför. Denna procedur upprepade jag tio gånger.