Lite Alice i underlandet

Fick frågan från Jessica om jag ville hänga med och springa Color Run Night i Stockholm i fredags. Jag är inte den som bangar ett spännande lopp på fredagskvällen så jag tackade ja. 

Jessica kom förbi dagen innan med startkitet som bestod av en svart bomullstshirt, en (riktigt ful) uv-pannlampa, en påse grönt pulver och några självlysande tatueringar. Great, det här kommer bli kul.

Vi undrade lite vad vi hade gett oss in på när vi kom till Globen och folk låg och rullade sig i färgpulver på marken. De som inte gjorde det sprang runt och slängde färg på varandra eller dansade i de pulvermoln som låg som en dimma kring Globen.

Kändes lite som att knalla in på ett ungdomsdisco med pulvertema. Vi kan väl säga som såhär, vi var inte yngst. Det var många som var färgglatt pyntade och det var en hel del som sprang med yngre barn.



Vi ville inte vara sämre än de andra deltagarna så vi slängde pulver på varandra och tog oss bort till starten. Det var ett litet oklart startförfarande men efter ett gäng starter var det vår tur och vi tuffade iväg. Det kändes härligt och jag sprudlade av energi. Reflekterade över det bisarra i att deltagare gick längs banan och rökte.
Vi trippade fram och kryssade mellan barn och andra deltagare. Vi sprang igenom pulverstationer där det kastades färg på oss. Doften av babypuder ligger tät i luften. Vi skrattar åt det galna i att springa runt i slakthusområdet och bli nedpudrade med färg.  

 
Vi kommer till en station där det av oklar anledning sprutas vatten på oss deltagare. Strax därefter springer vi förbi en station med trasiga såpbubbelmaskiner. Garmin talar glatt om att vi sprungit 4 km och har en kvar. Ungefär samtidigt dyker the dark zone upp. The dark zone var inte särskilt mörk men hade ett gäng uvlampor uppställde. Vi springer vidare och jag undrar varför det står Finishflaggor längs banan och varför folk dröjer sig kvar, står i vägen. Va? Är vi i mål. Jaha. Och nu då? Fanns ingen riktig mållinje och det kändes som ett smärre magplask att 5-kmsloppet var slut efter 4.
Därefter drog ungdomsdiscot igång och vi gamlingar traskade hemåt. En mycket märklig upplevelse som ändå var trevlig tack vare det eminenta sällskapet av Jessica.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s