Den massiva tröttheten


Den här helgen har det varit ett helt fantastiskt väder med löften om vår. Jag älskar när ljuset återvänder och det känns som att världen sjuder av liv. De senaste två dagarna har jag trots solen känt mig helt dränerad. Kan det bli en chock för kroppen att plötsligt få hantera stora mängder solljus? 

  
Petade hursomhelst in åtta km snabbdistans på lördagen och följde upp med 25 km långpass på söndagen. Snabbdistansen kändes lika oförskämt bra som långpasset kändes slitigt. Fick streta som en arbetsmyra och det kändes tungt från start. Blev inte heller bättre av att vissa partier av min valda runda bjöd på glansis som var ytterst svårlöpt utan Icebugsen (som jag lämnat hemma eftersom resterande del av rundan gick på asfalt utan is). 

  

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s