Femårskalas

Kalas i kvadrat. Igår var delar av släkten här och firade finaste Lowan som fyller 5 år på tisdag. Jag gjorde min allra första sugarpaste-tårta med jordgubbsmousse och vit chokladmousse. Slog på stort och gjorde cake pops dessutom.

Lowa hade en toppendag fylld med fina presenter såsom Barbiedocka, spel, Lille-Skuttdocka, Bamsesaga och massor av lek med kusinerna Roy, Mio, Tea och Vidar. Och lillsyrran såklart.

Idag var det barnkalas med temat prinsar och prinsessor och det var en härlig blandning av prinsessor, riddare, kungar och sjörövare som dök upp. Det smaskades på glasstårta, kakor och bullar och lyckan var stor över alla fina presenter. Kan säga att det var fullt ös här hemma med tanke på att det ösregnade och vi hade tio vilda femåringar, en tvååring och två ettåringar på besök.

20120617-203742.jpg

Annonser

Parloppet 2012

Fy fasen vad jag ogillar distansen 5 km i loppsammanhang. Jag ogillade iofs Milspårets 10 km också, så kanske är det lopp jag ogillar!?

Det regnade en del innan start igår, men jag kan tycka att det är rätt härligt att springa i lite regn. Fick provspringa lite av banan när Martin och jag transporterade oss från parkeringen i Haga Norra till starten i Haga Södra. Det kändes bra och jag minns att jag tänkte att jag hade tur som skulle få samma backe ner i slutet av mitt vänstervarv av loppet. Tänkte inte lika mycket på att detta även innebar lika mycket backe uppåt på något annat ställe…

Vi mötte upp Johan&Jessica och värmde upp tillsammans innan vi begav oss till start. Starten gick långsamt trots att vi inte var särskilt många och banan var bred. Jag kryssade fram mellan människorna och känslan var inte alls samma som på Milspåret. Här rusade jag förbi istället för att bli omrusad. Höll ett fint tempo strax över 5 min/km och var förvånad över hur bra det kändes trots ömma och trötta ben efter söndagens 30 km.

Allt var frid och fröjd och efter ca 2 km började jag hålla utkik efter Martin. Skulle tippa på att vi möttes ungefär halvvägs, men sedan tog det tvärstopp i två mördarbackar, varav en brant rackare ute på gräsmattan. Kan tänka mig att det är en finfin pulka-backe på vintern men det var långt ifrån en trevlig lutning (eller underlag) för löpning under ett lopp. Jag ville kräkas och min princip att inte vika mig och gå under ett 5 km-lopp var bara att glömma. Hade jag försökt springa uppför backen så hade jag nog aldrig kommit i mål.

Efter backen var det lite lite mer uppför, men jag tvingade mig själv att springa genom att motivera mig själv med att det snart skulle vara över och att jag aldrig någonsin behöver gå med på att göra om det. Kan tilläggas att även min pulsklocka hade svårt att hantera loppet och därför la av efter drygt 2 km.

Spurtade in i det jag trodde var mål, för att inse att målet var 25 meter längre fram. De sista 25 metrarna gick inte snabbt och jag klockade in på tiden 27:35. Kände mig rätt sur och missnöjd eftersom siktet var inställt på en tid kring 25 minuter, men såhär en dag efter är jag ändå nöjd. Träningen har fokus på långt och långsamt och banan var sjukt mycket jobbigare än Bellmanstafetten förra året.

Martin och jag slutade tillsammans på plats 182 av ca 600.

I mixed-klassen slutade jag på placering 666 (av ca 1200)…vilket får symbolisera det här loppet. Ett djävulslopp. 🙂

51 km i förra veckans löpryggsäck

Fick ihop 51 km löpning under förra veckan. Rekord för min del och det känns i kroppen och i knoppen. Igår sprang jag långpass och från 22 km upp till 30 km var det ganska mycket pest och pina och ångest. Varför gör jag det här och vill jag verkligen lägga så många timmar på löpning. Jag vet inte längre… Igår uteblev dessutom det mentala välmående över mina 30 km så det kändes rätt surt på kvällen när kroppen var trött och mör och den enda känslan var att jag bränt större delen av dagen på något jag egentligen inte var sugen på.

Längtar lite efter dagen för jubileumsmarathon så att jag kan bli av med det.

Freitag

AW med jobbet igår och jag är inte piggast i stan idag. Inte pga alkoholintag utan snarare pga sömnbrist. Jag vill sova sova sova, men dessvärre ska det tryckas in långpass, familjelunch och barnkalas den här helgen. Just nu är det det där jäkla långpasset som känns minst lockande. Har tappat suget…

Livet med små barn

Lätt hysterisk skulle jag vilja kalla den senaste timmen. Storasyster har röjt runt och skrikit i snart en timme för att vi klippte hennes lugg (något som hon själv ville) och lillasyster är svartsjuk och skriker hysterisk så fort mamma försöker trösta storasyster. Två gallskrikande barn, en mamma som inte räcker till och en pappa som inte får trösta något av barnen. Cirkus hos familjen D.