Efter två misslyckade försök till lunchlöpning (varav ett pga att mina löparkläder badade i fiskgryta) så blev jag lite extra glad när Jessica gick med på att byta ut vår planerade stavgång mot löpning.

Ja måste dock erkänna att innan jag kommer ut dessa kalla och mörka höstkvällar så drar jag mig verkligen för det. Det är lätt att hitta undanflykter, om man säger så. Med sällskap som väntar blir det svårare att ta fasta på dessa destruktiva tankar.

Efter löpningen påminns jag däremot snabbt om hur trevligt det kan vara med löpning i lagom prattempo i den friska höstluften.