Tre dagar i rad fick jag till simpass. Det är nästan lite fantastiskt och borde nog firas.

Torsdagen bjöd på ett kortare men ack så fint pass i Tibbles 50-metersbassäng. Hittade ett tröskelpass på nätet som jag anpassade en aning för att passa mitt tempo och den tid jag hade till mitt förfogande. Det kändes härligt att få träna och efter att ha upplevt obalans i både kropp och själ under den senaste veckan så var det extra välkommet. Både simning och löpning har en nästintill meditativ effekt på mig vilket ger mig ett lugn.

På fredagen var det simning i en ny simhall och av det socialare slaget. Denna gång 25-metersbassängen i Vasalund och sällskap av Sofia och Theresia. Sofia körde hårda tröskelintervaller och Theresia och jag tog oss an ett tufft fartpass. Jag passade på att njuta av att simma kort bana eftersom jag ofta simmar i 50-metersbassäng.

Lördagen blev om möjligt ännu mer social när Sofia och jag körde simpass med Stockholm triathlon. Inte lika lång simning som dagarna innan, men roligt och upplyftande att mingla och framför allt att simma och få känna sig riktigt duktig och kontrollerad. Det känns som att det var igår jag tog mina första stapplande simtag men samtidigt inser jag att jag har kommit långt på de två år som har gått. Det märks framför allt i att jag känner mig lugnare och stabilare i min simning plus att känslan för olika farter börjar sätta sig.

Hur firade jag då dessa tre glada simdagar? Jo, jag sprang långpass med den här galningen i Ursvik :).