Jag funderar lite på om det faktum att jag gillar tröskelpass betyder att jag gör något fel. Tröskelpass ska ju vara vidriga rackare som man känner hatkärlek till. Jag tycker att de är rätt trevliga men kan givetvis skriva under på att de samtidigt är jobbiga. De är kontrollerat jobbiga på något sätt.

Jag har ett pass på 5×800 m som jag gärna tar till när jag vill pressa mina tider och ligga nära mjölksyra i benen. Älskar att känna att jag flyter fram och att benen jobbar sig mot mjölksyra utan att flåset tar kol på mig. 

Idag sprang jag över Årstabron och den har ett lätt motlut åt ena hållet och tre av fem intervaller gick åt det hållet. Brukar stå/gåvila i 60 s mellan intervallerna och joggar igång när det är ca 10 s kvar för att ha fart med mig in i intervallen. Under dagens pass gick jag ut försiktigt på första intervallen men höjde successivt farten så att de två mittersta hamnade 15 s snabbare än den första. De sista två landade nästan 30 s snabbare än den första.