Gårdagens bassängpass med träningsgruppen var lika roligt som förra veckans pass. Variation och utmaning är helt klart min melodi.
Jag minns än idag mitt första möte med intervaller med starttid. Det sitter inpräntat i minnet och bubblar upp lite då och då. Inte längre som något obehagligt utan mer som en påminnelse om hur saker kan te sig olika beroende på erfarenhet. Samtidigt är det en påminnelse om att ha en ödmjuk inställning till mina egna upplevelser och när det kommer till vad andra upplever som svårt, otäckt eller kanske lätt. Ödmjukhet är generellt något som ligger mig varmt om hjärtat.
När jag coachar andra och när jag själv blir coachad så är ödmjukhet och lyhördhet något som jag värderar högt och något jag själv vill förmedla.
Om vi slänger en snabb blick på det roliga passet så såg det ut såhär:
- 150 uv
- 4×25 koordination (fr arm med br ben, fr arm fj ben, br arm fr ben)
- 4×12,5 m (undervatten, max)
- 8×25 start 35
- 50 löst
- 7×50 start 1:15
- 50 löst
- 8×25 start 35
- 100 ej frisim
- 2×25 slow motion
- 4×25 andas 2, 1, 0, 0
Jag kände att jag simmade kontrollerat och jämnt i huvudserien om 8×25, 8×50, 8×25. Det var dessutom en fin dag för andningskontroll.