Tankar om att cykla

   Det här med transportcykling. Det är ju genialt att klämma in som vardagsmotion. I teorin alltså. Och säkert även i praktiken om man:

  1. Har en vettig pendlarhoj
  2. Är van att cykla längre än fem minuter till tåget

Punkt 1 och 2 kanske inte behöver vara uppfyllda om man inte har sådär jättelångt till jobbet. Antagligen inte alls. Jag har 18 km till jobbet och uppfyller varken punkt 1 eller 2. Att vardagsmotionera på en fet mountainbike 18 km till jobbet är pissjobbigt. Fast jag känner mig alltid väldigt nöjd när jag kommer till jobbet. När jag kommer hem brukar jag vara helt slut. Nere för räkning. Jag brukar vara sådär utslagen som jag ibland kan vara efter ett extra långt långpass.    

Slänger suktande blickar efter alla som svischar förbi mig på racers och tänker att det är där farten och enkelheten sitter. Jag behöver en racer för att det ska sluta vara pissjobbigt att cykla till och från jobbet. Att det är cykeln det hänger på och inte mina obefintliga cykelben, det är ju givet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s