Idag har många vänner tagit över Stockholms gator och sprungit Stockholm Marathon. Har tidvis suttit klistrad vid datorn för att följa deras framfart och måste säga att jag i år varit extra imponerad av talangfulla Sara som sprang sitt första marathon. Hon är en stark löpare och har visat att hon kan hålla högt tempo på både kortare och längre distanser. Dagens mara sprang hon ruggigt väldisponerat och kom i mål på 3:42. Det är en helt fantastisk tid och jag glädjs åt hennes framgång.

Själv hade jag backintervaller med Elisabeth på schemat. Elisabeth tränar för Kullamannen så det passar fint att köra backe ihop. Vi blev skjutsade till Rösjön och tog oss an backen från badet upp till parkeringen. Vi värmde upp i ca 10 min och körde därefter 8 st intervaller á 70 s. Vi var ungefär lika väldisponerade som Sara och sprang våra backar som klockor på samma tid för varje vända. För att göra det lite lättare mentalt och orka hålla god teknik så tog vi setvila efter fyra intervaller. Istället för att åka bil hem så passade vi på att samla extra distans genom att springa hem. Droppade av Elisabeth efter ca 4 km transportlöpning och istället för att dra raka vägen hem så la jag på ytterligare 4 km. På så sätt fick jag ihop drygt 13 km och således ett långpass. Kändes dessutom bra att testa att springa en något längre sträcka i direkt anslutning till ett backpass.

Att det ösregnade? Well, det har blivit något av vår grej. Backintervaller i kallt ösregn is da shit. Eller något.

Balettuppvisning på eftermiddagen.