Den här tiden på året suger musten ur mig. Mörkt, regnigt och massa förkylningsbaciller överallt. Wilja har dragits med hosta och feber och natten mot söndag slog vi något sorts rekord i antal uppvaknanden per natt. Fröken hostade och hostade och hostade ännu mer.

Jag är en spillra av mig själv de dagar jag vaknar med en stor sömnskuld och jag var faktiskt glad att jag inte sprang Hässelbyloppet. Igår eftermiddag checkade min hjärna ut totalt och jag gick runt som en zombie. Sömnbrist är inte att leka med.

Wilja tycks i alla fall må bättre och det är skönt för hela familjen.
Hejar på folk som springer Hässelbyloppet

Wilja gillar att gömma sig i soffan