Kontraster och att träna tillsammans 

För en knapp vecka sedan sprang jag i bergen i Schweiz. Nu springer jag där det är platt som en pannkaka, på Gotland. 

   
Martin och jag kommer att köra Amfibiemannen om en vecka och vi har haft svårt att få till gemensamma träningar. Nu har vi lyckats riva av ett swimrunpass med växlingsträning samt ett kort distanspass på fem km. Jag får brottas lite med det mentala när jag springer med Martin. Han är lätt som en fjäder och har nästan dubbelt så långa ben som jag och springer graciöst och snabbt som en gasell. Han springer cirklar kring mig medan jag pustar och frustar och det kan kännas lite knäckande ibland. Nu vill jag vända det till något positivt och dra nytta av det när vi tävlar tillsammans på fredag. Låta Martin peppa och dra mig i löpningen. That’s my master plan. 🙂
Det är hursomhelst fantastiskt med semester och lite extra lyxigt när man kan få barnvakt och träna tillsammans.  

  
   

Det är nära nu

I tisdags kom vi fram till Silvaplana efter en rafflande flygtur där en man i raden bakom Sofia och Jonas svimmade för att strax därefter kaskadkräkas. Lite läskigt och mannen i fråga verkade må långt ifrån bra. 

Efter flyget väntade tre olika tåg. Först in till Zürich centralstation för att därefter fortsätta med ett icke-luftkonditionerat tåg till Chur. Det var värmebölja både utanför och inuti tåget.

  

I Chur var det dags att byta till tåget som går längs glaciärexpressens räls. Otroligt vackra och bildsköna vyer och på detta tåg kunde man hänga ut genom fönstret och känna luftdraget. Banan är en del av world heritage och var rätt maffig när vi inte dog värmedöden, vilket vi gjorde mest hela tiden.
   
Väl framme i St Moritz blev vi upphämtade av hotellet (Conrads Mountain Lodge) som hittills visat sig vara en fullträff. Trevlig personal, trevligt boende, frukost och eftermiddagsfika är inkluderat och likaså cykelhyra, buss- och linbanebiljett. I really like this place.  

 

Premiärtramp

Tog min nya kompis (ej namngiven än) på en premiärtur. Det kändes ovant att cykla på en lätt cykel efter att ha lattjat med Ruben (min mtb) i ett år. Testade växlar och bromsar och reflekterade över att det som kändes mest ovant var bockstyret. Och att svänga. Nu brukar jag såklart svänga även men Ruben, men där är det mer pansarvagnskänsla. Nu kändes det lite läskigt och fladdrigt så det kommer nog ta några gånger att övervinna. 

  
Apropå namngivning så deklarerade Wilja (snart 5 år) att hon har bestämt vad hennes barn ska heta. De ska heta Charlie och Hjärtat och båda kommer att vara flickor. Så, nu vet vi det.

 

Vår fina 8-åring


Igår fyllde vår fina, härliga och fantastiska Lowa 8 år. Det är galet hur snabbt tiden går och att det var 8 år sedan jag blev mamma. Det blev ett annorlunda firande än när vi är hemmavid men det bjöds på kladdkaka och sång innan fröken kom ner och öppnade sina presenter. Vi hade dekorerat stugan med girlanger och ballonger.


  
Lowa fick bestämma hur dagen skulle se ut och vi invigde hennes badmintonset, badade i poolen, var och tittade på när andra dansade runt midsommarstången och gick ut och åt på kvällen. 
Martin och jag tog även ett västkustdopp med våra nya swimrundräkter. Kan konstatera att Head misslyckats i att användartesta den slutliga produkten då det är en söm på höger sida vid halsen som skaver redan efter 50 m.

Backar i gott sällskap 

Hade förmånen att få barnpassning en stund idag vilket möjliggjorde för mig och Martin att springa tillsammans. Eftersom vi befinner oss i något sorts backparadis så bestämde jag att vi skulle springa backintervaller och långa sådana.

 

Vi hittade en backe och testsprang den för att avgöra hur många intervaller vi skulle köra totalt. Det tog fyra minuter att springa uppför och vi ställde därför in siktet på fem stycken intervaller och således ca 20 min arbete uppför.

Första intervallen sprang vi tillsammans och jag fick lite draghjälp. Därefter släppte jag Martin som har en naturligt högre fart och lät honom springa i sitt eget snabbare tempo. Vilade ca 30 s på toppen innan jag tog mig an utförslöpet.

Överlag kände jag mig stark igenom dessa (för mig) ovanligt långa intervallerna. Har legat runt 60-90 sekundersbackar den senaste tiden eftersom de backar jag har sprungit i inte har varit längre än så. Jag tyckte dock att jag tacklade de här långa backarna med ett härligt (och lite överraskande) lugn.

För mitt inre spelade jag upp Emelie Forsbergs lätta små steg och låtsades att jag såg lika lätt och framför allt lika glad ut. Under fjärde och femte intervallen kopplade jag även in mantrat jag har starka ben (något som min masterstränare påmint mig om vid flera tillfällen och således måste vara sanning… ).

Under dagens pass lyckades jag även plocka fram självförtroendet i att ha tränat för långa och många backar i snart åtta månader. På så sätt lyckades jag övertyga hjärnan om att benen var starka nog att bära oavsett om känslan i andningen sa något helt annat.

Sådana här små mentala trick funkar långtifrån alltid för mig, men just idag var jag stark på alla plan.

Efter intervallerna blev det poolbad med kidsen i ösregnet.

Väl tillbaka i stugan var tjejerna inte särskilt svårövertalade när jag föreslog poolbad i ösregnet. Är det sommarlov och semester så är det obligatoriskt att hitta på busiga saker.

Helt ensamma i poolen.

Regntung kuststig

När jag kommer till nya platser scannar jag (I am a robot) av dem utifrån två perspektiv:

  1. Platser som kan vara roliga eller spännande att besöka med mina barn
  2. Platser som kan vara roliga eller spännande att besöka med mina löparskor

Jag vill bjuda mina barn på nya upplevelser, dofter och känslor. Upplevelser de kan ta med sig ut i livet och jag försöker därför se nya platser med öppet sinne för att hitta platser att utforska tillsammans med Lowa och Wilja.

När jag scannar av ur ett löpperspektiv så ser jag backar att springa intervaller i. Jag ser vackra omgivningar att uppleva till fots och jag ser skogsstigar som jag blir nyfiken på. 

Igår hittade jag en vandringsled ett stenkast från vår stuga, kuststigen i Bohuslän. Jag lät kvällens distanspass gå längs leden och fick springa i skogen, längs sandstrand, över klippor och längs steniga partier. Allt med utsikt över havet.

 


  

Halkat efter


Har halkat efter i bloggutmaningen men tänker att det är så livet är. Ibland flyter allt på och är toppen. Andra dagar känns mer åt det miserabla hållet. De senaste dagarna faller dessvärre åt det senare hållet då jag haft förkylningskänningar i kroppen. Jag hoppade över löpningen i måndags men simmade på kvällen. Simmade 100-metersintervaller men saknade tryck. Drog dessutom på mig en fruktansvärd vadkramp i näst sista sprintintervallen på 50 m. Var bara att flyta in till kanten och lomma hemåt.

För att bota detta så var jag som jag tidigare nämnt på massage på tisdagen. Börjar fundera på om den löste upp massa skräp i kroppen för alltsedan massagen så har jag mått, ja, skräp. Jag har känt mig trött i kropp och lungorna bjuder på en tung och ansträngd andning. Addera en touch av halsont så har vi ringat in mitt nuvarande tillstånd. Amatör, som jag inte borde vara, men som jag är så stack jag ut på lite kvicka intervaller igår. Som en del i min uppladdning till Stockholm swimrun på lördag. Gör inte så om du känner dig lite förkyld, det blir inte bättre. Pulsen löpte amok och det brände i lungorna även om farten var modest.

Som om gårdagen inte visade på amatörskap nog så fick jag för mig att jag minsann skulle transportlöpa hem ca 6 km. Gör inte så om du känner dig lite förkyld, det blir inte bättre. Följden blev att jag dels dog värmeslagsdöden och dels dog någon sorts ansträngningsdöd och var tvungen att avbryta efter 4,5 km och ta Roslagsbanan en station för att därefter promenera hem. Väl hemma kändes det som att febern lurade bakom knuten och jag kände mig tvungen att börja bete mig lite vuxet och ställa in simningen som skulle ha ägt rum på kvällen.

Om vi ska se lite positiva saker i de senaste dagarnas händelseutveckling så

  • har det varit kalasfint väder
  • har jag köpt en swimrundräkt (som invigs på lördag och än en gång faller jag in under facket amatör för det vet ju alla att man inte tävlar i testad utrustning…)
  • har jag annullerat en cykelbeställning från Rose Bikes
  • har jag beställt en ny cyclocross
  • fick jag spontanpresenter av min man från Leilas General Store
  • fick jag ”krya på dig”-choklad av den samme lite senare på kvällen

  

Rock’n’crawl, öppet vatten och trösklar

Busy bee, busy days. Precis som det ofta är såhär i maj så hopas aktiviteter, träningar och roligheter. Under det senaste dygnet har jag hunnit avverka aktiviteter som nästan skulle kunna fylla en vecka.
 

Har HCM-scannat Ronja för att säkerställa att hon har ett friskt och fint hjärta inför den tilltänkta parningen. Om allt går som det ska så siktar vi på att försöka para fröken runt midsommar. Det är många prylar som ska falla på plats och jag känner mig lätt bortkommen i denna djungel av tester och förberedelser för att försöka skaffa kattungar. Jag är dock lyckligt lottad som har Ronjas fantastiska uppfödare att rådfråga. Vete tusan hur jag skulle få koll på allt utan hennes expertis. Nu återstår blodprov, utställning och löp.

Lowa trotsade regnet och hoppade och hoppade…

  
Samma eftermiddag som veterinärbesöket hade vi träningstillfälle nummer tre i friidrott för barn födda 2007. Det är så otroligt roligt att vara med som tränare. Det gäller dock att kunna improvisera och detta fick jag och de andra tre tränarna praktisera när det fullkomligt vräkte ned efter knappt 30 minuter av träningen. Ingen hit att hoppa höjdhopp på en matta som är som en mindre pool med regnvatten. Barnen höll gott mod och humör och jag ser fram emot de kommande träningarna.

   
På kvällen skippade jag masterssimning till förmån för den rock’n’crawl-kväll som Medley anordnande i Mörbybadet. Om det var så mycket rock som skvalade ur högtalarna kan vi diskutera men det var gott om plats och jag, Maria, Theresia och Sofia körde ett trevligt pass som gav mig en liten boost. Det är så jäkla lätt att simma i 25:a i jämförelse med 50:a och längderna avverkas i ett nafs. (Att det tyder på att jag har viss bristande teknik som ger sig till känna när jag inte får dra nytta av de extra frånskjuten…det väljer jag att bortse ifrån just i detta nu).

    

Startade denna dag okristligt tidigt med att möta upp samma donnor som under simmet igår (plus Malin och Mårten). Denna gång vid Café Sjöstugan vid Brunnsviken för att chocka kroppen med mer öppet vatten-simning. Runt tio grader även denna gång och jag tyckte det kändes lättare än senast. Klart det var kallt, men jag var betydligt mer mentalt förberedd denna gång och tyckte inte att det var så farligt. Skakade dock rätt friskt efter den korta simturen och var tvungen att duscha varmt och därefter bädda ner mig för att återfå normal temp i kroppen. Ser dessa tidiga dopp som självförtroendebyggande och mentalt stärkande. Vi snackar ingen egentlig distans men i detta skede känns inte det som det viktigaste.

Sofia var vänlig nog att låta oss andra hoppa i först. ;)

Sofia var vänlig nog att låta oss andra hoppa i först. 😉

Sist jag simmade ute var jag sänkt resten av dagen. Idag har jag haft ett flow och drog denna veckas tröskelintervaller på eftermiddagen. Ca 15 min uppvärmning, 5×800 meter i tröskelfart och sedan lugn nedjogg. Jag jobbar med att bygga löpsjälvförtroende och känner att det omtag jag tagit de senaste veckorna ger utdelning. Känner mig stark och stabil. Även om jag behöver pusta lite efter mina intervaller.  
 

Glad dag

Vissa dagar är fyllda av så mycket glada saker att det (nästan) kan fylla mitt glädjeförråd i en månad.

Vi har börjat vår jakt på nytt kök och var på besök hos en köksleverantör och pratade luckor, vitvaror och annat under ett par timmar imorse. Att tänka att vi äntligen (efter åtta år i huset) ska få bygga ”vårt” kök känns fantastiskt.

Sedan en sådan sak som att vårsolen skiner här i Stockholm och att jag fick dra på mig trädgårdshandskarna och beskära rosbuskarna. Sådant gör mig glad. Och att få sitta i solen med en kopp kaffe och bara mysa medan Wilja springer runt barfota och plockar blommor.

I mitt glada tillstånd plockade jag fram chinsbaren och testade med handflator både framåt och bakåt. Fick även ett ryck och skrev teoriprovet från löpcoachutbildningen i förra veckan.

Nu låter det som att jag haft en väldigt aktiv dag men känslan är att jag haft en dag med välgörande återhämtning.