Dagens planerade julbord fick ställas in för halva familjen. Lowa blev magsjuk under fredagskvällen och har brottats med feber, huvudvärk och magont hela dagen. Själv sov jag uselt och vaknade med huvudvärk.
Dagen har segat sig fram och medan M och W mumsade julbord på Bergendals så låg Loppan och jag hemma och sov.
För att försöka mota huvudvärken så tog jag en 15-minuterspromenad. Det var uppfriskande men jag kan inte påstå att det hjälpte mot huvudvärken.
Hittade en söt gåva på mitt skrivbord imorse. Sådana här små gester värmer verkligen. Tack Stina!
Idag tassade jag rätt ner i julstressträsket. Det kom plötsligt men vips så hade jag sjunkit ner till midjan (lite som när Sofia plötsligt fastnade med ena benet i en myr under Hofors Adventure Race). Kan tyckas vara en konstig tankebana men jag anar att det kan vara symboliken i det hela som jag ska ta fasta på. Oavsett om du fastnat i en myr eller ett julstressträsk så kommer det lösa sig och oron kommer att stilla sig.
Tänk, nu blev jag genast på bättre humör när tankarna fick vandra fritt och jag åter fick minnas hur det var att leka multisport i Hofors. Tror jag väljer att stanna där i tanken ikväll. God natt!
17 km runt Djurgården med Sofia, kolatillverkning och julmiddag med konsultföretaget på Berns Asiatiska.
Just nu rider jag på vågen att jag kan maxa mitt liv och suga åt mig energi.
Precis som man kan krydda livet med att våga göra nya saker så kan man ge näring åt sin löpglädje genom att våga testa något nytt.
Finn din glädje.
En och en halv vecka. Det är inte lång tid. Men när jag idag stack till simhallen så kändes det som att det gått en och en halv evighet sedan jag simmade. Uppvärmningen var trög, brillorna läckte, det klorerade vattnet var konstant närvarande och svidande i näsan och andnöden låg och lurade.
Hade ingen struktur eller plan och det blir sällan bra. Det kändes som att jag ägnade mig åt att slugga mig fram som en plog eller halvsjunken båt. Men fasiken vad den där plogen var bra på att voltvända. Snurr, spark, vänd. Snurr, spark, vänd…
Jag älskar att köra uppmjukande yoga de dagar jag sprungit långpass. Ett favoritpass är Injury Prevention Yoga for Runners på doyogawithme.com.
Passet är drygt 20 minuter långt och jag gillar verkligen Fiji.
Dagens långpass var en succé. Jag kände mig lugn, stabil och stark och kilometrarna seglade förbi.
Det vinnande konceptet denna morgon var
Ser ut att kunna bli ett kylslaget och vintrigt långpass idag.
Igår premiärsprang jag (för den här vintern) i ett snöigt och halt landskap. Det kändes ovant att inte ha hundraprocentigt fäste och jag misstänker att jag spände mig mer än vanligt. Här skulle jag lätt kunna odla negativa tankar om det usla vädret och underlaget men jag har bestämt mig för att testa en ny strategi (som jag fick inspiration till under en föreläsning av Annelie Pompe). Strategin är simpel, den går ut på att tänka att jag genom att trotsa olika hinder så stärker jag mig inför utmaningar som väntar. Vänjer jag mig vid kyla så är jag bättre rustad vid potentiellt kalla äventyr. Springer jag backar så är jag bättre förberedd inför Kebnekaise och så vidare.
Det fungerar förvånansvärt bra och jag känner att jag just nu är oerhört mottaglig för personlig utveckling. Bara att tacka och ta emot och rida på vågen.
För att bejaka andra delar av mig som inte rör träning så har jag bakat med kidsen. Peppermint christmas bark är sedan förra året en ny favorit och fyllda saffransbullar är ett måste sedan länge. Har dessutom experimenterat med att saltrosta nötter och är väldigt nöjd med resultatet.
Saltrostade nötter
Sätt ugnen på 180 grader.
Koka upp vatten och salt och tillsätt nötterna. Låt koka i 5 min och häll därefter av vattnet.
Bred ut nötterna på en plåt med bakplåtspapper och rosta i ca 15 min.
Låt svalna.
Linda Doktár 