Lowa är grym på att räkna och kan bygga stora pärlplattor. Här ser vi två dagars arbete.
Månadsarkiv: oktober 2012
Slut i varenda muskel och led
Inte mycket träning
Jag tycker inte om att vara i det tillstånd där jag befinner mig nu. Det värker i kroppen och i huden. Så som det kan göra när man har feber. Tror inte att jag har feber, men någon infektion härjar i kroppen. Vill kunna träna, men min kropp säger ifrån.
Polare igen
Jodå, idag var vi visst polare igen. Jag och löpningen alltså. Sprang en av mina gamla hederliga rundor och inte ens de jobbigaste partierna fick mig ur balans. Benen jobbade på fint och jag hade mycket energi.
Tillät mig själv att laborera lite med löpsteget och jag får erkänna att jag inte har en aning om vad jag håller på med. Men hey, det är min löpning och jag gör som jag vill.
I min mentala dagbok ska jag nu peta in denna positiva löpupplevelse så att den kan plockas fram som en morot vid nästa motivationssvacka.
Höstpyntar
Mos
Den här tiden på året suger musten ur mig. Mörkt, regnigt och massa förkylningsbaciller överallt. Wilja har dragits med hosta och feber och natten mot söndag slog vi något sorts rekord i antal uppvaknanden per natt. Fröken hostade och hostade och hostade ännu mer.
Jag är en spillra av mig själv de dagar jag vaknar med en stor sömnskuld och jag var faktiskt glad att jag inte sprang Hässelbyloppet. Igår eftermiddag checkade min hjärna ut totalt och jag gick runt som en zombie. Sömnbrist är inte att leka med.
Wilja tycks i alla fall må bättre och det är skönt för hela familjen.
Hejar på folk som springer Hässelbyloppet
Underbara barn-mässan
Lill-willan och jag var på Underbara barn-mässan idag. Det var verkligen fullt ös och lillfia lekte med kusinerna Roy och Mio.
Mässan hade många aktiviteter för barnen men det var inte lika många utställare och bra erbjudanden som förra året.
Skruttan bekantar sig med en låtsasko.Kollar cirkusskolan
Leker i lilla trafiklandet
I Fisher Price-hörnan
Body butter i Loppipåsen
Höst betyder mössa på
Kvällslöpning med sällskap
Efter två misslyckade försök till lunchlöpning (varav ett pga att mina löparkläder badade i fiskgryta) så blev jag lite extra glad när Jessica gick med på att byta ut vår planerade stavgång mot löpning.
Ja måste dock erkänna att innan jag kommer ut dessa kalla och mörka höstkvällar så drar jag mig verkligen för det. Det är lätt att hitta undanflykter, om man säger så. Med sällskap som väntar blir det svårare att ta fasta på dessa destruktiva tankar.
Efter löpningen påminns jag däremot snabbt om hur trevligt det kan vara med löpning i lagom prattempo i den friska höstluften.