Månadsarkiv: maj 2015

Hur hinner jag

Publicerat i Träning av

Jag får ibland frågan hur jag hinner träna så pass mycket som jag ändå gör. 

För att förstå hur, kan vi börja med att titta på varför jag tränar som jag gör:

  1. Träning är mitt främsta intresse (på samma sätt som någon har matlagning eller fotografering som intresse).
  2. Jag har ett mål (Engadin swimrun) som kräver en hög träningsvolym.
  3. Jag vill kunna ta mig an nya fysiska äventyr utan att kroppen är den begränsande faktorn.

Dessa tre punkter är mina drivkrafter och de motiverar mig att hitta lösningar och att prioritera min träning. Det här kan innebära att jag behöver prioritera bort andra intressen eller saker som också intresserar mig men det hela kokar ned till vad jag vill lägga min tid på.

Har jag ett varför som känns viktigt för mig så blir hur automatiskt lättare. 

Exempel på hur jag får det att fungera är att:

  •  Jag tränar på lunchen istället för att gå ut och äta. 
  • Jag transportlöper på vägen hem istället för att läsa en bok på t-banan. 
  • Jag simmar på kvällstid när barnen redan sover.
  • Jag tar med familjen och kombinerar semester med tävlingar

Jag tror starkt på att om man verkligen vill något, så går det att prioritera. Om man känner att något är ett trist måste så kommer drivkraften att prioritera att vara mindre. 

  

 

Rutin och sensation

Publicerat i Löpning, Simning, Swimrun, Träning av

 
Det har hänt igen och kan snart klassas som en rutin. Jag har cyklat både till och från jobbet och den största skillnaden är att jag känner mig oförskämt fräsch i kroppen. Kanske var det gårdagens långa sovmorgon och extra power nap eller så var bara dagsformen lite extra bra idag. 

     

Det står sig dock inte alls i jämförelse med det jag gjorde tidigt i lördags morse då jag premiärsimmade i öppet vatten. Var nervös innan och trodde jag skulle dö av någon sorts köldchock men jag, Theresia och Maria tog varandra i händerna och hoppade tillsammans. Det var fint, lite som när Bröderna Lejonhjärta kastar sig ut över ett stup för att komma till Nagilima. Fast vi kom aldrig til Nangilima utan plumsade istället rätt ner i Brunnsvikens 10-gradiga vatten och flöt strax upp som små korkar.  

Swimrun kan vara något av en prylsport.


Att påstå att det inte var kallt är väl att ta i, men det var inte alls så kallt som jag hade trott. Utrustad med swimrunklippt våtdräkt, kortärmad ulltröja, långa kompressionsstrumpor i ull, terrängskor, neoprenhuva och simglasögon så kände jag mig väl rustad. Det stack i händer och fötter och jag fick lite jobbigt att andas och drog snabbt upp i någon sorts stresspuls, men det känns som en vanesak.  Efteråt firade vi vår bragd med fika i solen.
  

Ute är bra

Publicerat i Träning av

Våren är allt bra fantastisk och lite extra nu när grönskan spirar som mest och luften är fylld av förväntan och löften om sommar. Det är som att våren lockar och förför och att jag faller handlöst. Är precis lika förälskad i våren som jag alltid brukar vara och det är nu min nystart sker.

Nog med flummiga kärleksförklaringar… Idag sprang jag till utegymmet och körde ett cirkelpass på ca 30 min. Åtta olika övningar som jag körde i set om 60-45-30-15 sekunder med 15 sekunder vila mellan.

  1. Kliv upp på parkbänk
  2. Plankgång mot träd
  3. Utfall med bakre ben på parkbänk
  4. Draken
  5. Negativa pullups
  6. Mountain climbers
  7. Höftsänkning med ett ben på parkbänk
  8. Armhävning mot parkbänk

Vattenvana

Publicerat i Löpning, Simning av

Tog en lunchrunda längs södra delen av Årstaviken och lät benen rulla både uppför och nedför. Känslan var inte helt angenäm men jag hade piggare fart än känslan signalerade. Då det går ett rykte om att det blir OW-premiär till helgen så var jag tvungen att stanna till och känna på vattnet. Det var inte så isigt kallt som jag trodde men jag misstänker att det kommer kännas desto kyligare när jag sänker ned hela kroppen. 

    
På kvällen gled jag ned i vattnet på masterssimningen. DET kändes kallt och då visade tempen 27,2 grader. Varmare än vanligt… Vi simmade en hel del frisim med ett kortare avbrott för 6×50 ryggsim. Jag gillar inte ryggsim. Total avsaknad av talang kan vara anledningen. Jag försöker glädja mig åt det lilla och att jag inte längre får femtioelva kallsupar och kramp varje gång.

I övrigt var det fokus på huvudserien om 8(100+50). 100-ingar i jämn fart med ca 15 s vila och 50-orna med 25 m catch up och 25 m fritt. Kändes bra och trots att grabbarna på banan drog ifrån i racerfart så höll jag stabilt tempo och kom ikapp ett par av dem en bit in på passet.
  

Backe med sällskap

Publicerat i Löpning av

Firade in maj med ett backpass i Väsjöbacken tillsammans med Elisabeth och det känns fortfarande i låren trots att det hunnit bli måndag morgon. 

   

När vi pratade om hur många vändor vi skulle köra så sa jag (fullt övertygad om att det var sant) att jag hade kört 6 stycken senast. Så var det inte. Efter att ha konsulterat min träningsdagbok så har det visat sig att jag körde fyra gånger senast. Oops.
 
Med Elisabeth tog jag fem vändor. Tre uppför liftspåret och två uppför gångvägen. För att mentalt fixa backen så varvade jag att springa och gå uppför och att dela upp backen i delintervaller och ta en bit i taget med ståvila mellan. Pulsen löpte amok och jag ställer mig frågande till om det någonsin kommer att kännas lättare att springa uppför. Jag kan visserligen märka att jag har lättare att fixa mindre flackare backar nuförtiden men att branta monsterbackar (fortfarande) suger musten ur mig.

 
Utför släppte jag på och sicksackade mig nedför. Det var barnsligt roligt och jag tror att det är utförslöpen som fått mina lår att bränna de senaste dagarna. Extra tydligt blev det när jag sprang 11 km distans igår kväll. Stapplade ut och först efter någon kilometer ville benen vara med mig. Sedan var de med mig så länge vi undvek att springa utför. 

Älskar känslan av träningsvärk som signalerar att kroppen kommer att bli starkare. Har dessutom märkt att jag springer bättre med träningsvärk. Framför allt om jag har träningsvärk i coren. Det är som att jag har lättare att aktivera rätt muskler när de ömmar lite. Crazy. But true.