Stora tankar – stora handlingar

Saker och framför allt handlingar som tidigare skulle ha verkat nästintill omöjliga har jag under de senaste åren börjat våga mig på.

Ta bara det här med min masterssimning. I min värld är ett sådant steg enormt och väldigt läskigt. Att ensam anmäla sig till något som jag inte vet något om. Många tankar kring huruvida jag är tillräckligt bra eller om jag kommer att göra bort mig har snurrat genom mitt huvud. Samtidigt har jag med åren lärt mig att de här tankarna nästan alltid saknar grund.

Det häftiga med att utmana sig själv är att det ger en kick samtidigt som det bygger nytt självförtroende. Att våga. Ibland handlar det om att ta klivet ut från avsatsen för att få känna något helt nytt.

Varje söndag när jag går från simningen så känner jag mig tacksam och stolt. Det pirrar i hela kroppen och inte nog med att simningen lägger en grund för nästa års swimrunsatsning, det ger mig en självförtroendekick som varar långt in i nästkommande vecka. Jag vill, jag vågar och jag kan.

IMG_3168.JPG

Hostattacker

Jag kämpar med hosta som river och bränner i bröstet. Var sjuk förra veckan och nu vägrar hostan att ge med sig. Ska se om totalvila kan hjälpa mig att bli av med den.

Som ett ytterligare tecken på att jag inte är helt i form så har jag somnat bredvid den här lilla gosan vid nattningen de två senaste kvällarna.

IMG_2780.JPG

Backar i regn

Visst kan man springa oavsett väder. De första gångerna känner man sig som en viking men storhetsvansinnet trappas av i samma takt som man avdramatiserar löpning i mindre bra väder. Sedan att resten av världen antingen ser en som en tuffing eller en idiot, det är en annan femma.

Jag tycker att det kan vara härligt att springa i regn. På med löparkläder och en keps och du är redo. Idag sprang jag backar och det gick allt annat än spänstigt och fort. Men jag bockade av sex backar om ca 1:20 sekunder innan jag joggade tillbaka till jobbet.

IMG_3083.JPG

Rise and shine simning

Att orka pallra sig upp redan kl 6 (snooze till 6:15) för att bege sig till simhallen är inte något jag någonsin har kunnat skryta om tidigare. Men plötsligt händer det och det var visst en helt vanlig tisdag i november det skulle hända.

Fast egentligen hände det ju inte. Det var jag som aktivt valde att sticka till simhallen och simma så pass tidigt.

Hänga på swimrunlåset

Igår öppnad anmälan till både Ångaloppet och Engadin swimrun. Jag och Sofia hängde på låset. Kl 10.00 knep vi en plats i Ångaloppet där vi i augusti 2015 kommer att köra för fjärde gången.

Kl 18.00 satt vi hemma i köket hos Theresia och klickade hem en plats i Engadin swimrun som kommer bli nästa års stoooora utmaning. 46 km löpning i bergen och 6,5 km simning i iskalla schweiziska sjöar. Här snackar vi ultralångt utanför bekvämlighetszonen. Jag räknar med ett riktigt äventyr och en upplevelse att minnas och jag känner mig trygg och väldigt glad över att få dela det med Sofia.

IMG_3012.PNG IMG_3007.JPG

Ronja the cat

Jag är uppvuxen med katt och har själv haft katt tidigare. De har alla varit bondkatter/huskatter dvs vanliga blandraskatter. De har alla varit fantastiska på sina sätt men drömmen har alltid varit den där extra gosiga knäkatten som älskar att socialisera.

IMG_2904.JPG IMG_2901.JPG

Martin är allergisk och att ha katt har därför aldrig varit ett alternativ. Fram tills i somras då vi fick höra talas om den ”allergivänliga” rasen Sibirisk katt. Vi googlade på rasen och det visade sig vara raka motsatsen till vår bild av en allergivänlig kattras. Inte var det någon nakenkatt utan snarare en stor och ståtlig ras med fantastisk semilånghårig päls.

Drömmen om ett husdjur tändes hos mig och barnen och jag vågade inte ha alltför höga förväntningar när vi besökte en uppfödare för att stämma av Martins reaktion. Han kände ingenting vilket är smått otroligt med tanke på antalet katter på en och samma plats.

Den ljusa paddtassen.
IMG_2949.JPG

Nu började sökandet och valet föll på den bedårande lilla Klockarbackens Menja. Den sköldpaddsfärgade honan med den lilla ljusa baktassen där en av hennes paddfläckar finns. Vilken vinstlott det var. Vår lilla Ronja är den mest fantastiska katt jag har träffat. Hon är utan tvekan den lugnaste, tåligaste, snällaste och mest tillgivna katt jag träffat. Hon hittar inte på bus och hon har aldrig ens markerat irritation. Inte när barnen bär henne eller när husse och matte tvingar henne att bada eller torkas med hårtorken. Hon tar livet med ro och vill alltid ligga hos barnen eller matte och husse i soffan och så har det varit från dag ett. Att bli kliad bakom öronen, under hakan eller på magen är det bästa tussbollen vet och det är som att dra igång ett litet tröskverk när hon sätter igång och spinner.

Underbara, fina Ronja. Jag är så kär i den här lilla kissen.

IMG_2744.JPG IMG_2943.JPG

Prickiga magen.
IMG_2796.JPG

Heldag i bassäng

Höstlov med tjejerna och vi har haft en härlig dag på badhuset. Lowa simmar obehindrat och Wilja körde en våga-vägra-puffar och ville köra utan hon med. Vi hängde i den varma bassängen där lillfia bottnade när hon stod på tå. Känns som att hon är bra nära att knäcka simkoden för hon tar sig fram väldigt fint under vattnet.

Väl hemma var jag tvungen att ta en powernap och jag har blivit något av en mästare på att somna kvickt. Var verkligen slut efter att ha varit ensam och på helspänn med två barn på badhuset. Lowa tyckte jag var tråkigaste mamman i världen när jag sa att jag ville vila en stund.

Lyckades dock hämta mig lagom till Sofia frågade om jag ville hänga med och simma. Nytt badhus, annat fokus. Vi körde ett Hassepass med fokus på grepp och drag och det rev vi av relativt snabbt. Det är bra trevligt att köra tillsammans.

Älska lata, men ändå aktiva dagar.

IMG_2935.JPG

Backe all in

Backträning behöver inte betyda att man enbart springer uppför diverse olika backar. Man gör sig själv en tjänst om man dessutom tacklar de åt det motsatta hållet, dvs utför. Utförslöp kan vara minst lika jobbigt som uppförslöp. Kanske inte konditionsmässigt, men väl muskelmässigt. Det märks extra tydligt när man springer långa kuperade lopp. Ta t ex Lidingöloppet där många tvingas smyga nedför backarna och till och med backar nedför ibland.

Jag märkte det för egen del när jag sprang Jubileumsmaran och låren var fullkomligt slut i nedförsbackarna (som i mitt sinne skulle vara så lätta och välkomna).

Utmed Årstaviken södra sida finns en kortare sträcka om ca 250 m som både går uppför för att sedan gå direkt nedför. Den sträckan sprang jag åtta vändor och fick således åtta uppförslöp och lika många utförslöp. Jag tog en kortare vila (15 s) efter utförslöpet för att därmed kunna förmå mig själv att pressa på även utför istället för att använda utförslöpet som vila. Blockvilade 60 s efter fyra vändor och detta gjorde jag för att ha bra med kraft under resterande fyra vändor.

IMG_2924.JPG

Supersöndag

Startade med 10 km löpning för att inte missa mitt mål om minst 20 km/vecka. Tycker att löpningen har svängt och att den nu känns mer angenäm igen. Svackan kan ha berott på stress och vad som kändes som tusen timmar på resande fot. Två veckor, fyra städer i fyra olika länder.

På kvällen var det dags för 90 min masterssimning. Ny grupp, ny nervositet. För några år sedan hade det suttit långt inne för mig att ge mig i kast med något liknande. Nu är jag nervös men samtidigt tillräckligt trygg för att även känna mig förväntansfull.

Vilket pass det blev. Det var fullt ös med en härlig mix av frisim, bröstsim och fjäril och jag tror att det kommer att ge mig en skjuts i min simning. Det var dessutom roligt hela vägen rakt igenom och jag riktigt längtar efter nästa söndag.

IMG_2918.JPG

Ett återseende

Det visade sig bli ett kärt sådant när jag igår stack till Tanto och flirtade med blodsmaksbacken. Det blev fyra vändor i backen eftersom jag var tidspressad men fyra vändor är alltid bättre än inga vändor.

Tänkte på tekniken och fokuserade på små, kvicka steg, armpendling och avslappning. Fick ett fint flyt och kände att löpningen satt där den skulle.

Jag hade initialt tänkt att jag skulle springa fler vändor i backen men tiden tillät det inte. Vid sådana tillfällen jobbar jag med kvalitet och gör det bästa utifrån de förutsättningar jag har. Jag försöker inte ta igen missade vändor senare i veckan utan kör vidare enligt planerade pass.

IMG_2862.JPG

IMG_2869.JPG