Inte så ofta man kan skryta med att man sprungit runt och simmat i en sjö och att man dessutom varvat disciplinerna. Att träna swimrun känns lite busigt. Man får tassa fram i skogen och sedan slänga sig i vattnet, med kläder och skor på.
Sofia och jag körde vårt första riktiga swimrun-pass igår. Vi har övat en hel del löpning och även simning, men har inte kombinerat dessa två under ett och samma pass.
Vi lyckades riva av sex löpsträckor och fem simsträckor under den timme vi var ute. Kändes bra att få testa kläder, skor och utrustning och jag måste säga att man med ett tidigare swimrun-lopp i ryggen har lite mer rutin än när man var en gröngöling. Vi har t ex fått lära oss den hårda vägen att runda skosnören gärna snörar upp sig när man simmar. Vi har även fått lite uppslag när det gäller att hitta sätt att fästa simdolmen under löpningen. Min variant med resårband runt benet funkade okej under löpningen. Bandet ville halka ner lite men det var inte alltför besvärligt att korrigera. Under simningen var det riktigt bra med resårband som höll dolmen på plats.
Fick även chansen att laborera lite med simningen och låta den ena dra och navigera medan den andra fick ”slappa” precis bakom. Tyckte vi fick till det riktigt bra under de två sista simsträckorna.
Jag var lite frusen efter träningen och behövde en lång varm dusch för att tina upp. Har dock inget minne av att ha frusit under Ångaloppet förra året, så att köra med våtdräkt känns inte som ett alternativ.
Imorgon blir det mer blöta skor och simning med näckrosor.
Linda Doktár 