Kollade igenom mitt gamla Garmin-konto för att se om jag hade något gammalt intervallpass att köra. Eftersom min Suunto Ambit 2S inte hade stöd för intervaller av varierad längd så var det ett tag sedan jag körde intervaller med hjälp av klockan. Jag är lite rädd för intervaller. De skrämmer mig. Kanske inte så mycket intervallerna som sådana, men känslan de kan framkalla. Känslan av att vilja lägga sig ned och dö eller i alla fall kräkas lite.

Hittade ett gammalt rackarpass som jag vet att jag har slitit med många gånger förut. Hade lagt in små tidsspann som jag tyckte att jag borde kunna ligga i under intervallerna och jag blev lätt chockad över den höga ambitionsnivån jag hade för ca två år sedan. Satan i gatan vad jag sprang (eller tyckte mig kunna springa) fort. Jag sänkte ambitionsnivån till något humanare spann men väl under intervallerna så överraskade jag mig själv och sprang snabbare än vad jag hade trott. Klockan var snäll och talade om att jag sprang för fort, men det struntade jag blankt i.

• 2 km uppvärmning
• Lite löpskolning
• 1×4 min (2 min gå/joggvila)
• 2×2 min (1 min gå/joggvila)
• 4×1 min (30 gåvila)
• Bonus 4×30 s (30 s stå/gåvila)
• Nedjogg

Enminutarna och 30-sekundersintervallerna var rent ut sagt hemska. De korta intervallerna betydde inte bara högt tempo, utan även kort vila. Jag ville dö och kräkas om vartannat. Av ren överlevnadsinstinkt kickade jag igång mantrat ”det är snart över” i mitt huvud. På repeat.

Som en parentes för dig som saknar löpklocka så kan jag tipsa om appen Ultratimer där du kan skapa intervaller som med ljud talar om när en intervall börjar eller slutar. Ultratimer kan du sedan använda med Spotify i bakgrunden. För att få en förvarning om att en intervall snart är slut lägger jag alltid in en varning 10 s innan en intervall tar slut. End of parentes.

Hemma väntade fröken Ronja.

Halkade fram som på bananskal hela vägen hem igår. Jag hade bestämt sedan några dagar att jag minsann skulle transportlöpa hem. För att vara ärlig så har jag sviktat lite i min motivation. Jag har väl egentligen sviktat på ganska många plan vilket har haft direkt påverkan på min träning. Det är mycket som ska klaffa i livet för att vara i balans och jag har väl inte riktigt varit där den senaste tiden. Jag fick därför övertyga mig själv mer än en gång under gårdagen för att slutligen ta mig i kragen och springa på vägen hem.

Hursomhelst, snö som smälter och därefter fryser på, blir ren glansis och det var på sådan som jag tog mig hem igår. Inga broddar, ingen hjälm, inga arm- eller knäskydd och som genom ett litet mirakel slog jag inte ihjäl mig. Jag sprang långsamt, försiktigt och tassande, men jag sprang.

Lätt förälskad i mina nya Shape-tights från Röhnisch med den lilla volangen (eller vad den nu ska kallas).

Jag tycker att variation är en bra grej när man tränar. Dels för att kroppen inte ska bli för bekväm av sig i de där gamla övningar/löprundorna/ backarna som man alltid kör. Men även för att stimulera sinnet.

Jag har under en period kört ungefär samma backe under mina backintervaller. Inte samma samma, men samma typ av backe och då främst på asfalt.

För att chocka mig själv lite så valde jag att springa terrängbackar i lördags. Det var inte en särskilt lång backe men den bjöd på små utmaningar längs vägen upp. En 90-graders sväng, rötter, stenar, isiga klippartier. Här fick huvudet och resten av kroppen jobba.

Att springa på ojämnt underlag kräver inte bara koncentration och snabba fötter utan även aktivering av många små muskler för att hålla balansen och inte snubbla. Ca 40 sekunder tog det att komma upp och under den tiden hann jag arbeta upp en ordentlig puls. För att lugna pulsen lät jag utförslöp inklusive vila ta 60 sekunder.

12 stycken backar hade jag ställt in siktet på och för att kunna krama ur allt jag hade så tog jag en 60 sekunder lång pass efter sex intervaller. Ett kvitto på att jag tagit ut mig ordentligt kom när jag joggade hem och knappt orkade hålla styrfart.

Under juldagen dalade äntligen några snöflingor ner här i Stockholm. Jag har haft totalvila efter min simbonanza om 10 000 m den 22/12 men längtade efter att få testa min nya multisportklocka Garmin 920XT samt att få springa på snötäckta vägar. Igår kväll tog jag mig ut på en lätt runda om drygt 7 km och passade på att njuta av ljuset som snön ger.