Ångaloppet 2013 – the race

Publicerat i Allmänt av

Jag har nog aldrig sett fram emot ett lopp så mycket som jag gjorde inför årets upplaga av Ångaloppet. Förra årets lopp tog mig med storm och jag föll pladask för swimrun. Det är något speciellt att få tävla i kombinerade discipliner och speciellt när man får varva dessa. Uppladdningen inför loppet den sista veckan var dessvärre mer eller mindre katastrofal. Dels körde jag ett 8 km löppass på tisdagen som sög musten ur mig och på torsdag eftermiddag fick Wilja 40 graders feber. Ingen fara på taket tänkte jag men när febern höll i sig under fredagen och lördagen så var jag inte bara fylld av oro utan även påverkad av den sömnbrist som följer när man nattvakar med en febrig treåring som är ledsen.

På Wiljas födelsedag verkade hon dock piggare men vi fick avstyra planerna på att Martin och tjejerna skulle följa med till Ånga. Jag satte mig i bilen och mötte upp Sofia vid Ånga runt kl 10. Vi checkade in och jag kittade mig med tidtagningschippet innan vi stack iväg på en liten lätt uppvärmning. Kl 11 gick starten och vi ställde oss i den bakre delen av ledet eftersom vårt fokus var att ta oss runt med ambitionen att slå vår gamla tid samt komma i mål innan prisutdelningen. Bansträckningen på insjövarvet var ny och vi startade med 7 (tuffa) km löpning. Det var varmt och löpningen kändes oändligt lång. Vet inte hur många gånger jag svor för mig själv och frågade varför jag gjorde det hela.

Första simningen kändes underbar. Svalka och återhämtning för benen. Vi lyckades dessutom plocka några placeringar och det var en otrolig självförtroendeboost.

Jag halkade till på insjövarvet och slog i höften vilket gjorde riktigt ont, men samtidigt tog det bort fokus från den jobbiga löpningen. Såg verkligen fram emot havsvarvet då vi skulle få simma desto mer. Vid varvningen var vi starka och stärkta av att ha klarat den tunga första delen av loppet.

Första löpsträckan på havsvarvet var också ny och gick upp på ett berg. Argh, här tappade vi en del igen eftersom vi inte orkade trycka på uppför. Nerför gick det desto bättre tills jag trampade snett och föll ihop av smärta. Väntade in att den första blixtrande smärtan skulle lägga sig och efter det körde vi igång igen. Såhär i efterhand vet jag att det var otroligt dumt att köra vidare med en stukad fot men där och då fanns inte en tanke på att bryta.

Jag fullkomligt älskade havsvarvet. Springa lite och simma mycket, passade mig perfekt. Vi passerade Rensholmen och blev överraskade över hur snabbt vi var där. Tröttheten kom smygandes och vi försökte turas om att dra både i vattnet och på land.

Fasade lite för den avslutande löpningen då jag mindes den som tuff från förra året. Måste dock säga att det gick jättebra och vi lyckades dessutom hålla undan ett annat damlag som knappade in på slutet. Fantastiskt lopp och fantastisk dag och nu väntar en post-Ångaloppetdepression.

20130814-091428.jpg

20130814-091434.jpg

Ynklig W

Publicerat i Familjen av

Loppan och jag har shoppat loss inför skolstart idag. Hon fick själv välja kläder och det blev både tröjor, byxor och klänningar. Passade på att rensa ur hennes befintliga klädförråd och det känns alltid lite befriande.

Lillfia däremot är fortsatt sjuk med feber runt 40 grader. Har precis bestämt att vi därför behöver ställa in hennes planerade treårskalas med släkten imorgon. Trist, men vi vill ju att lilla W ska må bra när hon blir firad.

20130809-192329.jpg

Prerace-nerver eller infektion

Publicerat i Crawl, Löpning av

Attans battans, inte första gången det blir såhär, men jag tycker mig ana känningar av infektion i kroppen. Har varit väldigt trött och tung i kroppen de senaste dagarna och jag tycker att jag känner något i halsen. Min osäkerhet späddes på ytterligare när det tidigare idag visade sig att Wilja har feber.

Att bli sjuk är inte ett alternativ med Ångaloppet hägrandes på söndag. Som jag har längtat och laddat. Det är säkert bara tävlingsnerverna som spökar men idag har jag tvingat mig själv till total träningsvila och vila i allmänhet. Har sovit på dagen och tagit det lugnt. Drog dessutom på mig mina 2XU-kompressionsbyxor för att hjälpa mina stumma ben med återhämtning. Jag har börjat omvärdera min syn på dessa byxor. Från början tyckte jag inte om dem utan upplevde att benen blev tröttare av dem. Nu drar jag på mig dem när benen är trötta och jag ska springa eller efter ett tufft pass i återhämtningssyfte.20130808-212412.jpg

Mera simning

Publicerat i Crawl av

Måste återigen slå ett slag för att lära sig crawla. Att ligga och nöta bröstsim är sådär roligt, men att crawla i öppet vatten är för mig sann glädje för själen. Jag känner mig fri, lugn och avslappnad.

Simmade med Sofia och Martin i Rösjön igår och så fort jag kommer i vattnet så känner jag en otrolig frihetskänsla. Det tar några hundra meter innan jag är uppvärmd, men efter det så glider jag fram och kan låta tankarna försvinna bort. Det är som terapi eller meditativ återhämtning.

Första gången jag simmade i öppet vatten var jag lätt panikslagen men alla sådan känslor är som bortblåsta nu (om man bortser från plötsligt attackerande näckrosor som fortfarande kan få hjärtat att skena).

Jag skulle säkert kunna ta i mer och på så sätt få ut mer i träningssyfte men när jag simmar i öppet vatten känns det som att jag vill ta det lugnt och bara vara. Ibland lägger jag dock in små träningsmoment som 50 armtag med mer kraft i draget eller träning av femandning. Jag älskar simning och den oro för abstinens jag kände när simhallarna stängde för sommaren är nu utbytta mot en abstinensoro gällande öppet vatten-simning.

Ser inte riktigt fram emot att stänga in mig och trängas i en simhall. Fast det blir förhoppningsvis bra teknikträning under höst och vinter.

Kvicka 8 km

Publicerat i Löpning av

Försöker få lite fart i min löpning och i söndags körde jag några supertusingar på IP. Tycker att det är knepigt att veta vilket tempo jag bör köra i men jag resonerar som så att jag siktar in mig på att köra något snabbare än det tempo jag vill kunna hålla på 5 km. I mitt fall blir det mellan 4:45 och 4:55. Satte upp ett avancerat program på connect.garmin.com och laddade över till klockan, Garmin 405 CX. Det är supersmidigt när man kör mer avancerade upplägg där intervallerna är olika långa. Klockan vägleder och larmar när man hamnar utanför planerat tempo. Kan inte förstå att jag inte använt mig av funktionen tidigare.

Igår ville jag testa benen och farten lite på en längre sammanhållen distans och siktade in mig på en runda som visade sig vara exakt 8 km. Jag försökte tänka på höfter, knän och lutning och framför allt att jobba i uppförsbackar och släppa på nedför. Slutade på 44 min vilket ger ett tempo på 5:30. Känns inte orimligt att jag snart kan pressa ner min miltid till 55 min. Var rätt trött efter 8 km igår men det hade inte varit helt omöjligt att trycka på i 2 km till.

Jag och ankorna

Publicerat i Träning av

För några dagar sedan ställde jag mig på vår intelligenta badrumsvåg som bland annat mäter procent kroppsfett. Jag har i ren protest inte vägt mig på länge eftersom jag vet att det får mig att tänka och tycka saker om min kropp som inte alltid är så sunda. Hursomhelst så ställde jag mig på vågen som kvickt talade om att jag faller under kategorin fetma när det gäller kroppsfett. Jag faller alltså inte ens in i kategorin överviktig utan i den farligare kategorin fetma. Känns lite skönt att veta inför Ångaloppet…för visst är det så att det är fett som får ankor att flyta så bra?

Astrid Lindgrens värld

Publicerat i Crawl, Familjen, Löpning av

Tillsammans med familjen gjorde jag Astrid Lindgrens värld torsdag och fredag. Vi bilade ner till Vimmerby redan i onsdags och övernattade på Karaktärshotellet. När vi bokade rummet två dagar innan vistelsen fanns bara de så kallade ekonomirummen kvar. Lite billigare och lite mindre, men samtidigt lagom med utrymme för två övernattningar. Barnen tyckte dessutom att det var jättebusigt att handfatet satt inne i duschen.

Vi körde nästan två heldagar på ALV. Första dagen var det allmän orientering och fokus på Pippi och Ronja. Dag två var det lite lugnare och vi kollade in Bröderna Lejonhjärta och Emil. Det var varmt, speciellt på fredagen men samtidigt perfekt väder för att strosa runt.

På fredagskvällen när vi kom hem hade jag så mycket spring i benen efter en dag i ALV och nästan fyra timmar i bil att jag stack ut på en liten runda trots att klockan var mycket. Hade en bra känsla och skramlade ihop drygt fem kilometer.

Igår var det rekordfint väder och vi hängde på Rösjöbadet större delen av dagen. Det är verkligen ett trevligt litet bad och perfekt för simning. Det är toppen att kunna passa på att turas om att simma medan barnen badar. Har nog aldrig simmat så mycket som den här sommaren.

Vill simma

Publicerat i Crawl av

Fick ett mess från Sofia där hon frågade om jag ville simma ikväll och hela min kropp skrek ja (medan hjärnan sa nej eftersom jag inte är hemma.). Jag är helt såld på simning och går runt och längtar till nästa gång. De senaste gångerna jag har simmat har jag haft en så jäkla bra känsla och nu vill jag inte tappa den. Misstänker dock att det är som med löpningen att motivationen kommer att variera över tiden. Nu vill jag bara rida på den här vågen så länge det bara går.

Kaknäs och Augustendals

Publicerat i Familjen av

Tog med tjejerna till Kaknästornet idag. De började med att rusa runt på lekplatsen nedanför tornet där det fanns en linbana, klätterställning och en liten stenlabyrint.

Efteråt åkte vi upp till våning 30 i tornet och åt lunch. Allt var så litet där uppifrån och barnen tyckte hästarna såg ut som små myror.

Lowa ville åka mer linbana så vi stack vidare till Augustendals i Solna där Martin slöt upp. Vi hann precis ta en fika på båthuset innan det började regna. Något som inte påverkade Wilja som vägrade hoppa in i bilen eftersom hon ville titta på hästarna (aka hättarna). Frågar man W vad hon önskar sig så är det just en häst, dock oklart i vilken form. Känner mig en aning villrådig inför hennes hästintresse, jag kan ju absolut inget om hästar eller ridning.

20130730-211017.jpg

2×10 km med olika fokus

Publicerat i Löpning av

Nu har jag kört 10 km två dagar i rad i Ensta. Igår var det med fokus på att ta mig själv runt och överleva. Idag var det fokus på att peppa och coacha Jessica runt samma spår och det kändes bra att ha lite koll på spåret.

Det var Jessicas första mil men då hon är van vid att köra Enstas femma så var hon stark och tog sig an utmaningen med bravur. Vi hade ett riktigt tungt väder att kämpa emot. Det var varmt och kvavt och det hade varit en god idé att ta med sig vatten. Jag brukar inte ha med vatten på 10 km och har vant kroppen vid att löpa i värme och utan vatten. Tror dock att det hade varit bra för Jessica (och mig) med vatten nu när det var så tryckande varmt. Det är kämpigt nog att klara sin första mil utan att behöva göra det törstig.

Jag är imponerad över Jessicas beslutsamhet och hur väl hon kämpade sig uppför de tunga backarna. Får extra mycket energi i min egen löpning när jag känner att jag kan hjälpa någon annan att utvecklas och framför allt, när jag får trevligt sällskap som får mig att fokusera på annat än att det är jobbigt.

20130729-211707.jpg