Uppsving

Förra veckan var misär och jag var sjuk mån-sön. Har aldrig varit sjuk så länge under hela mitt liv, varken som vuxen eller barn. Till råga på allt var Wilja också sjuk så familjen var inte på topp, vilket har varit ett genomgående tema sedan nyårsafton.

Well, den här veckan har varit mer åt det positiva hållet och vi har varit mer eller mindre friska. (Om man bortser från öronont hos Lowa i måndags och att Wilja kräktes inatt.) Inser nu när jag skriver att det känns märkligt att skriva att jag ändå anser oss vara mer eller mindre friska, men det känns faktiskt så. Lite kräk och halsont är ju en baggis.

Träningsveckan har varit riktigt bra och jag har lyckats få till en varierad och väldisponerad träning. Jag tränar (för det mesta) det jag tycker är kul. Undantaget är löpningen som jag just nu har svårt för. Jag känner prestationsångest och stress inför maran och det får lusten att sticka ut och springa att sjunka som en sten till botten.

Jag borde springa mer för att träna inför maran men jag vill göra så mycket annat också. Jag vill och jag vill inte…

Influensatider

Under natten till torsdag blev Martin sjuk. Hög feber och ont i kroppen och huvudet. Nu har även Wilja smittats och jag fick ställa in mitt tänkta långpass idag. Vi misstänker att det är någon form av influensa så på sätt och vis vore det nog dumt att ens försöka sig på ett långpass. Känns som att jag skulle vara extra mottaglig för baciller efter passet och det skulle innebära sjukdom resten av veckan.

I onsdags körde vi första crawlpasset i fortsättningskursen. Kändes lugnt och fint och vi fick träna mycket teknik i armtagen. Fick även göra ett flertal övningar utan att andas för att utöka lungkapaciteten.

Min träning har blivit lite lidande pga familjens sjukdom, men jag har i alls fall fått till ett löppass på 7 km med några koordinationslopp.

20130120-125244.jpg

So awesome

Långpass-lördag och det gick oförskämt bra. Glömde broddarna, men var för lat för att vända om och hämta dem och det visade sig funka utan problem. Snön var packad och inte sådär otäckt moddig som den kan vara ibland.

Jag hade funderat ut en runda, men hade inte den blekaste om hur långt det skulle vara. Körde lugnt och försiktigt och sippade på saft (i brist på energidryck) varvat med vatten. Det var så pass kallt att vattnet och saften hann frysa till is under min nästan två timmar långa runda.

Jag kände att jag var stark och hade mycket ork och kilometer efter kilometer passerade medan jag fokuserade på min ljudbok. Höll ett lugnt tempo på pigga ben och det var länge sedan allt kändes så perfekt under ett långpass.

Idag ägde jag vägen och det känns så jäkla bra!

Förändringar och spring i benen

Söndagen var inte bara slutet på ännu en vecka utan även slutet på vår julledighet och slutet på mitt förra konsultuppdrag. Jag är inte överdrivet förtjust i förändringar. Egentligen inte förändringen som sådan utan mer väntan på en förändring. När jag vet att en förändring står för dörren så vill jag liksom sätta hälarna i marken och bromsa och detta oavsett om det är något positivt som väntar. När det inte längre går att bromsa så blir det nästan alltid väldigt bra. Jag skulle vilja påstå att jag tycker om förändringar när de väl är genomförda.

Nåväl, de senaste dagarna har varit en tung bromsande uppförsbacke inför nya uppdraget, men nu när jag väl är där så känns det bra.

För att skaka av mig lite stress/nervositet så stack jag ut på ett löppass på söndag kväll. Kände att det gick snabbt (i mina mått mätt) och att jag hade bra tempo i benen. Invigde min nya löparväst som jag fyndade på rea häromdagen och jag önskar att jag köpt en tidigare.

20130109-080205.jpg

Svårt att bestämma mig

Jag är kluven när det gäller vinterlöpning. Det finns en charm och ett rofyllt lugn över att få springa i ett vintrigt snölandskap. Men sen är det ju det där med underlaget. Snömodd, is, och djupsnö är inget vidare underlag. Nu är det mer eller mindre barmark och det är ett trevligare underlag men då får man istället dras med blött, fuktigt, kallt mörker.

Skridskoprinsessan river tapet

Att stå på ett par skridskor för första gången på femton år är en aning vingligt, men jag måste säga att jag tycker att det gick över förväntan. Köpte ett par skridskor på Stadium för att ha när Lowa vill träna skridskoåkning på sina julklappsskridskor. Blev inte så mycket åkande för min del utan det var framför allt Martin som fick öva med Lowa eftersom Wilja protesterade högt när jag befann mig på isen istället för tätt intill henne på läktaren. Jag längtar efter att båda barnen är så pass stora att de kan vara delaktiga i aktiviteter som skridskoåkning.

På kvällen satte vi igång att riva tapet och min längtan efter träning fick gehör eftersom det var som att genomföra ett långpass. Vi fick en glimt av den originaltapet som suttit i vårt sovrum och det visade sig vara en blåblommig tapet. Inte riktigt vad vi skulle ha valt, men spännande att se.

Nyårsaftonens abrupt inställda planer pga plöstlig magsjuka hade sina fördelar eftersom jag mådde fint på nyårsdagen. Klämde in ett kvällslöppass och det var minst sagt befriande att slippa broddar, snömodd och is. Benen var pigga och med musik i öronen kändes det som att jag studsade fram i åtta kilometer. Att jag dessutom fick använda mina julklappar i form av en långärmad tröja från Nike och en lampa att fästa på skon gjorde löpningen ännu lite roligare. Nya prylar och kläder kan lyfta nästan vilket pass som helst. Nu längtar jag efter att få klämma in ett simpass inom den närmaste tiden.

20130103-104931.jpg

20130103-104944.jpg 20130103-105026.jpg

Knappa 15 km runt Brunnsviken

Söndag fm = långpass. Idag var det ett varv runt Brunnsviken med Sofia och hennes kompis Malin. Det var ett bra tag sedan jag tog mig an Brunnsviken och jag påmindes om hur hemska backarna från Universitetet till Mörby centrum är. Utan sällskap hade jag kapitulerat inför varenda backe.

Försökte tänka att jag sprang för att rättfärdiga mitt bullfrosseri igår. Det funkade sådär. Känns bättre att göra det omvända, dvs springa och sedan få belöna sig.

Bild stulen från Sofia
20121118-181742.jpg
Har samlat på mig en del km i Nike Running-appen
20121118-181751.jpg

Sugen på peppar

Jag har den senaste tiden varit sugen på peppar. Jag vet, det låter ju helt galet och jag håller med. Funderar lite på vad sjutton det är mun kropp försöker säga mig. Näe, någon lillasyster eller lillebror lär det inte handla om.

Well, mitt i detta märkliga har jag faktiskt hunnit med en massa trevligt den här helgen. Dagskryss till Åland med syster med familj blev istället en trevlig och god brunch på Pont i Hägernäs. Perfekt för kidsen med liten barnhörna med film, kritor, pussel och spel. Jag överdriver inte när jag säger att jag var mätt större delen av dagen.

Idag stod långpass på agendan. Fick sällskap av Sofia och de där 90 minuternas löpning försvann nästan obemärkt. Det blir mer som att träffa en kompis och socialisera än att avverka 14 km löpning. Sweet!

Har dessutom tagit mig an lövhögen i trädgården, kokat majssoppa och lagat ugnspannkaka. Trots all denna aktivitet har jag fastnat i en del negativa tankar om mig själv. Har känt mig otränad och som en heffaklump. No mercy, när det kommer till min syn på mig själv.

image

Höstlöv

image

Wilja vid Pont

image

Lowa & Roy

image

Fröken one piece

image

Majssoppa